Beskrivning
Ärendets beredare: sektordirektör för koncerntjänster Mikko Hokkanen
Vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 28.10.2024 § 72 lämnade Antero Eerolas fullmäktigemotion "Nya åtgärder för att minska arbetsoförmågan i välfärdsområdet". 22 fullmäktigeledamöter har undertecknat fullmäktigemotionen. Fullmäktigemotionen löd enligt följande:
"Enligt Kevas beräkningar (https://www.keva.fi/sv/nyheter-och-artiklar/den-exceptionella-okningen-av-sjukfranvaro-avtog/) riskerar cirka 2,8 procent av personerna i välfärdsområdena att gå i invalidpension under de följande tre åren.
Det betyder uppskattningsvis cirka 6400 anställda. FPA bedömer också att arbetsoförmåga orsakade områdena kostnader på cirka 544 miljoner euro 2023. Om man tänker sig att cirka fem procent av välfärdsområdenas personal kalkylmässigt finns i Vanda och Kervo välfärdsområde och fem procent av deras sammanlagda budgetar, skulle det innebära cirka 320 personer i vårt eget område och kostnader på eventuellt till och med cirka 27 miljoner euro.
Därför skulle vi genom att förebygga och bekämpa arbetsoförmåga kunna göra betydande kostnadsbesparingar och lindra problemen med tillgången på personal. Det väsentliga är dock den mänskliga aspekten i denna fråga. Att förebygga arbetsoförmåga är framför allt en fördel för en person som behöver sin lön för sina levnadskostnader.
Även om mängden långvarig frånvaro i Vanda och Kervo välfärdsområde är mindre än i många andra områden, finns det skäl att noggrant fästa uppmärksamhet vid denna fråga även hos oss.
Enligt Keva var 70 procent av utgifterna för arbetsoförmåga på drygt en halv miljard euro direkta kostnader för sjukfrånvaro 2023. Upp till hälften av dessa kostnader uppstod på grund av långvarig frånvaro på över 30 dagar. Därför är det ytterst viktigt att minska på dessa. Det är väsentligt att identifiera personalgrupper med särskild risk och i rätt tid inleda åtgärder för tidigt ingripande.
Utifrån det ovan nämnda lägger vi undertecknade fullmäktigeledamöter fram följande fullmäktigemotion:
* Välfärdsområdet samlar ihop metoder med vilka det bättre än i nuläget kan förebygga och bekämpa sina anställdas arbetsoförmåga genom olika metoder för tidigt ingripande samt genom bättre chefsarbete än i nuläget. Välfärdsområdet vidtar de åtgärder som detta kräver.”
2. Soile Erikssons, Susanna Kaijus, Kai-Ari Lundells och Laura Tulikorpis fullmäktigemotion "Förenhetligande av rådgivningarnas läskunnighetsarbete i välfärdsområdet". 49 fullmäktigeledamöter har undertecknat fullmäktigemotionen. Fullmäktigemotionen löd enligt följande:
”Enligt de senaste Pisa-undersökningarna har läskunnigheten bland finländska barn och unga försämrats ytterligare. Antalet svagare läsare har ökat oroväckande och nu har också antalet utmärkta läsare minskat kraftigt. I Vanda är läskunnigheten sämre än i de jämförelsekommuner som gjort samma lässcreening och läskunnigheten minskar jämfört med tidigare år i båda åldersklasserna som gjort lässcreeningen.
Med tanke på utvecklingen av läskunnigheten och läslusten är det viktigt att läsa tillsammans redan från tidig barndom. Läsning utvecklar fantasin och förmågan till empati, som i sin tur är viktiga färdigheter i all interaktion och alla sociala relationer. En smidig läskunnighet är nyckeln till allt lärande.
Rådgivningstjänsterna når nästan alla familjer med barn under skolåldern. Därför har de en unik möjlighet att främja medvetenheten om faktorer som stöder barnets välbefinnande och utveckling, såsom betydelsen av att läsa tillsammans.
På rådgivningarna i Vanda och Kervo arbetar man med att utveckla läskunnigheten till exempel med hjälp av broschyrer och genom att tala om läsning. Dessutom pågår projektet Lukustartti (på svenska Lässtarten) tillsammans med biblioteken i Vanda, där rådgivningarna i Korso och Myrbacka fungerar som pilotrådgivningar och projektet Lukukonsepti (på svenska Läskonceptet) i samarbete med Kervo bibliotek. (Projekten genomförs på finska.)
Trots de nya verksamhetsmodeller som projekten producerar varierar de konkreta åtgärderna under rådgivningsbesöken beroende på rådgivningen och till och med på arbetstagaren. Hela välfärdsområdet behöver enhetliga verksamhetsmodeller, med vilka varje familj hänvisas till läsning och bibliotekstjänster. Till exempel skulle konceptet Lukuresepti (Läsrecept på svenska) som används i Mellersta Finlands välfärdsområde eller någon motsvarande metod vara ett systematiskt sätt att sköta handledningsarbetet på rådgivningen. Vid det periodiska besöket ordineras varje barn en läkemedelsdos på fyra böcker som ska intas tillsammans med föräldern. Läkemedlet kan hämtas ut från biblioteket mot recept. I receptet för varje ålder har man valt böcker som lämpar sig för utvecklingsfasen i fråga.
Läsreceptmodellen är enkel och förmånlig att genomföra. Det förutsätter samarbete mellan välfärdsområdet och städerna i planeringsskedet. När verksamheten inleds är inverkan på rådgivningens hälsovårdares arbetsuppgifter nästan obefintlig, men inverkan på familjernas sätt att fungera kan vara stor.
I Vanda och Kervo välfärdsområde skulle läskunnighetsarbetet kunna stärkas med en enhetlig verksamhetsmodell för rådgivningarna. Modellen skulle kunna likna ett Läsrecept eller utarbetas utifrån erfarenheter från de andra projekten. Det viktigaste är att en hänvisning till bibliotekstjänsterna och diskussionen om läsning genomförs vid varje periodisk kontroll av varje barn.
Vi undertecknade fullmäktigeledamöter föreslår att man i Vanda och Kervo välfärdsområde förenhetligar läskunnighetsarbetet vid alla rådgivningar i området så att alla 1–6-åringar och deras familjer i samband med de periodiska kontrollerna på varje rådgivningsbyrå med samma modell hänvisas till bibliotekstjänsterna.”
Välfärdsområdesstyrelsen beslöt i sitt möte 26.11.2024 § 253 att anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och skicka den vidare för beredning av sektordirektören för koncerntjänster före 28.4.2025.
Svar på fullmäktigemotionen
Välfärdsområdet har identifierat betydelsen av ledningen av arbetsförmågan och har vidtagit många olika åtgärder i ärendet. Åtgärderna ingår huvudsakligen i processen och verktygen för ledningen av arbetsförmågan, men arbetet fortsätter. Nedan listas de centrala delarna av välfärdsområdets funktioner för ledning av arbetsförmågan.
Centrala mål i välfärdsområdets personalprogram, det vill säga planen som verkställer strategin och reformprogrammet, är att stöda personalens arbetsförmåga, snabbt ingripa i risker för arbetsoförmåga och sjukfrånvaron samt att utveckla ledningen av arbetsförmågan och arbetssäkerheten. Åtgärderna riktar sig till hela personalen, men man prioriterar särskilt de yrkesgrupper där riskerna för arbetsoförmåga är störst.
Att personalen hålls arbetsför stöds genom olika individuella lösningar och metoder. Tyngdpunkten i företagshälsovårdssamarbetet ligger på tjänster som förebygger risker för arbetsoförmåga och på att hitta individuella lösningar i ett så tidigt skede som möjligt. Sektorerna får stöd av utsedda multiprofessionella team inom företagshälsovården. Teamens uppgift är att upprätthålla individuella fall av arbetsoförmåga, det vill säga arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga och producera experttjänster för ledningen av arbetsförmågan som stöd för ledningen av arbetsförmågan inom sektorn.
I företagshälsovårdssamarbetet hanteras psykiatriska diagnoser genast i början av sjukledigheten tillsammans med den närmaste chefen. De närmaste cheferna uppmuntras att med låg tröskel föra samtal om arbetsförmågan redan i ett tidigt skede när oron väcks. I stället för sjukfrånvaro stöder en aktiv hänvisning till ersättande arbete och dess utnyttjande, bedömningar av personalens arbets- och funktionsförmåga, såsom regelbundna periodiska undersökningar och bedömningar av arbetsförmågan att man tidigt kan identifiera risker för arbetsoförmåga och snabbt hänvisa personalen till rätt åtgärder.
I välfärdsområdet förnyas som bäst verksamhetsmodellen för omplacering på medicinska grunder tillsammans med företagshälsovården och Keva. Målet med reformen av verksamhetsmodellen är att hitta individuella lösningar som motsvarar arbetstagarens arbets- och funktionsförmåga snabbare och effektivare än tidigare.
Genom att utveckla ledningen av arbetsförmågan och arbetarskyddet förebyggs och bekämpas arbetstagarnas pensionering på grund av arbetsoförmåga. De närmaste cheferna är den viktigaste personalgruppen i hanteringen av individuella risker för arbetsoförmåga och det praktiska genomförandet av ledningen av arbetsförmågan på arbetsplatserna. Välfärdsområdet har utrett de närmaste chefernas kompetens i ledningen av arbetsförmågan som en del av det riksomfattande projektet med Arbetshälsoinstitutets enkät Lägesbild över ledning av arbetsförmågan i oktober 2024.
Utifrån resultaten av enkäten identifierades utvecklingsbehov i anslutning till informationsutbytet, samarbetet och den kunskapsbaserade ledningen inom ledningen av arbetsförmågan. Utvecklingen av det interna samarbetet mellan olika aktörer, genomförandet av samarbetet inom företagshälsovården, planeringen och beslutsfattandet gällande ledningen av arbetsförmågan samt helhetsbedömningen av effekterna av ledningen av arbetsförmågan och samarbetet inom företagshälsovården kräver åtgärder. I januari inleds utvecklingsarbetet med Arbetshälsoinstitutet. Genom att utveckla ledningen av arbetsförmågan tillsammans med de närmaste cheferna produceras information och stödmaterial som stöd för verkställandet av verksamhetsmodellerna för ledning av arbetsförmågan.
För att förebygga risker och faror i anslutning till personalens arbete kommer man att inrätta sektorspecifika riskbedömningsgrupper vars mål är att identifiera och förebygga risker i anslutning till arbetsförmågan och arbetet på sektornivå samt planera åtgärder för att minska riskerna.
Sektorerna har ställt upp mål för att minska sjukfrånvaron. Till sektorns ledning rapporteras regelbundet om lägesbilden av ledningen av arbetsförmågan i anslutning till sjukfrånvaron och risker för arbetsoförmåga som en del av rapporteringen till ledningen. Det centrala målet för 2025 är att förtydliga ledningens och olika aktörers roller och ansvar i verkställandet av ledningen av arbetsförmågan. Ett viktigt insatsområde är ledningen på mellannivå, vars roll i ledningen av arbetsförmågan har identifierats som allt viktigare som stöd för de närmaste cheferna.
Beslut
Beslutsförslaget godkändes enhälligt.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.