Beskrivning
Ärendets beredare: sektordirektör för koncerntjänsterna, Mikko Hokkanen
Vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 28.10.2024 § 72 lämnade Gashaw Bibans fullmäktigemotion "Pristak för köpta tjänster". 8 fullmäktigeledamöter har undertecknat fullmäktigemotionen. Fullmäktigemotionen löd enligt följande:
"Vi undertecknade föreslår att Vanda-Kervo välfärdsområde utreder vilka olika lösningar för pristak välfärdsområdet kunde börja använda för att göra kostnaderna för köpta tjänster skäligare och införa en lämplig modell för området.
Bakgrund:
När det gäller användningen av köpta tjänster och hyrd arbetskraft pågår en ond cirkel som hotar att skrota välfärdsområdenas ekonomi. Områdena är tvungna att betala ett mångdubbelt belopp för till exempel läkarnas, socialarbetarnas och skötarnas arbetsinsats när yrkespersoner utför tillfälligt arbete via bemanningsföretag med mål att göra vinst eller via ett eget aktiebolag. Skattemedel för offentliga tjänster riskerar därmed att i allt högre grad uppslukas av de vinster som bemanningsföretagen gör.
Användningen av hyrd arbetskraft och de kostnadstryck detta skapar är ett riksomfattande problem som inte kan lösas med välfärdsområdenas egna åtgärder för att förbättra arbetsgivarpolitiken. För att få bukt med problemet måste ett tak för priset på hyrd arbetskraft fastställas. Olika mekanismer för pristak bör utredas och en lösning som tillfredsställer Vanda-Kervos behov ska väljas.
Den lagstiftning och finansieringsmodell som utarbetades i samband med social- och hälsovårdsreformen byggde inte på antagandet att välfärdsområdena redan i utgångsläget skulle uppvisa ett så stort underskott som för tillfället är den verklighet som områdena befinner sig i. I finansieringssystemet har man skapat en mekanism med vilken man har velat undvika en situation där den finansiering som välfärdsområdena får och de faktiska kostnaderna skulle separeras för mycket från varandra. Detta genomförs så att finansieringen i efterhand justeras på riksnivå så att den motsvarar de faktiska kostnaderna. Den första efterhandsgranskningen görs 2025 utifrån uppgifterna för 2023.
Ett centralt problem för välfärdsområdena håller dock på att bli att de enligt lagen ska göra sin egen ekonomiplanering så att eventuella underskott täcks under två år från början av året efter att bokslutet fastställts. Denna tidsram är dubbelt så stram som för kommuner vars skyldighet att täcka ett underskott är fyra år. Skyldigheten att täcka underskottet på två år, i kombination med stora underskott samt att välfärdsområdena till följd av många partiers motstånd inte har beskattningsrätt, håller på att leda till en omöjlig ekvation med tanke på välfärdsområdena och den finländska social- och hälsovården. Risken är att man i områdena fattar panikartade och förhastade sparbeslut som orsakar oåterkallelig skada till exempel i form av nedläggning av närtjänster och att de nygrundade organisationerna råkar i ett tillstånd där all energi och tid går till att nå de omöjligt hårda sparmålen i stället för att stärka basservicen och utveckla tjänsterna.
Jag föreslår att välfärdsområdet utarbetar en utredning om olika lösningar för pristak och börjar använda ett lämpligt pristak för området så snart som möjligt.”
Välfärdsområdesstyrelsen beslutade i sitt möte 26.11.2024 § 252 att anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och skickar den vidare för beredning av sektordirektören för koncerntjänster före 28.4.2025.
Svar på fullmäktigemotionen
För att ta med pristaksmodellen i anbudsförfrågan för offentlig upphandling krävs noggrann planering och tydlighet så att pristaket fastställs noggrant och tydligt i anbudsförfrågan. Detta innebär att den upphandlande enheten entydigt ska ange hur pristaket bildas och det är också bra att motivera varför det har fastställts. Grunderna kan gälla bland annat budgetbegränsningar, marknadspriser eller andra relevanta faktorer. Anbudsförfrågan ska utarbetas så att alla anbud är jämförbara, vilket innebär att man utöver pristaket ska fastställa andra jämförelsegrunder, såsom kvalitet. Detta hjälper anbudsgivarna att förstå vad som förväntas av dem och minskar eventuella oklarheter. Det viktigaste skedet i fastställandet av pristaket är dock att den upphandlande enheten måste göra en omfattande marknadskartläggning innan pristaket fastställs, så att pristaksmodellen är realistisk och konkurrenskraftig.
Det är möjligt att kontrollera kostnaderna med pristaksmodellen, eftersom en pristaksmodell som valts ut på rätt sätt hjälper till att hålla kostnaderna under kontroll under upphandlingens giltighetstid. Med pristaksmodellen kan man också minska de ekonomiska riskerna när avtalsleverantörerna bär en större del av de ekonomiska riskerna, vilket uppmuntrar dem till en effektivare och noggrannare planering och genomförande av avtalet. Pristaksmodellerna ger också tydlighet och förutsägbarhet för både den upphandlande enheten och avtalsleverantören, eftersom man har bättre koll på kostnaderna på förhand. Användningen av rätt pristaksmodell kan också uppmuntra avtalsleverantörerna till effektivitet på så sätt att avtalsleverantörerna kan dra nytta av kostnadsbesparingarna om de kan genomföra det pristak som fastställts under avtalet. Detta uppmuntrar dem att hitta effektivare sätt att genomföra objektet för avtalet.
Om pristaksmodellen är orealistisk kan anbudsgivarna låta bli att delta i konkurrensen eftersom de inte kan erbjuda tjänster eller produkter på ett lönsamt sätt. Ett alltför lågt pristak kan också leda till sämre kvalitet, eftersom de anbudsgivare som beslutar att delta kan bli tvungna att pruta på kvaliteten för att hålla sig inom pristaket och slutligen till och med bli tvungna att säga upp avtalet. Uppsägningen av avtalet orsakar nästan utan undantag tilläggskostnader för välfärdsområdet.
Om anbudsförfarandet har genomförts så att välfärdsområdet inte förbinder sig till inköpsmängderna och således inte heller anbudsgivarna förbinder sig att producera objektet för avtalet, kan det orealistiska pristaket också leda till att avtalsleverantörerna under avtalsperioden inte tar emot välfärdsområdets beställningar, varvid kostnadsfördelarna inte uppnås med den fastställda pristaksmodellen, utan den medför mer sannolikt tilläggskostnader för välfärdsområdet.
En orealistisk pristaksmodell kan i slutändan också leda till att budgeten överskrids, om den upphandlande enheten måste göra tilläggsbeställningar eller korrigeringar på grund av att pristaket är för lågt. Ett orealistiskt pristak kan också leda till tvister och rättegångar under avtalsperioden om anbudsgivarna upplever att de har vilseletts eller att avtalsvillkoren är oskäliga. Ett för lågt pristak kan också förvränga marknaden och orsaka långvariga olägenheter för sektorn när företagen inte kan agera på ett lönsamt sätt. Därför är det skäl att vid valet av en realistisk och korrekt pristaksmodell göra en upphandlingsspecifik bedömning och en god beredning av upphandlingen för att undvika eventuella oklarheter under avtalsperioden och för att säkerställa marknadens livskraft på längre sikt.
Olika pristakslösningar är bland annat
-
ett kostnadsbaserat pristak där pristak grundar sig på anbudsgivarens kostnader, till vilka man lägger till en på förhand fastställd marginal. Modellen kan uppmuntra anbudsgivarna att presentera realistiska kostnader, men kräver en noggrann övervakning av kostnaderna.
Av de ovan nämnda pristaksmodellerna har Vanda och Kervo välfärdsområde bland annat använt pristaket som fastställs som en procentandel i anskaffningen av inhyrda läkare, där man före den slutliga jämförelsen av anbuden riktade prisnedskärningen till de högsta timpriserna så att man beräknade ett medelvärde av alla lämnade anbud och anbudspriser som var minst 30 procent högre än genomsnittet uteslöts från anbudsförfarandet. I Vanda och Kervo välfärdsområde bereds också bland annat en upphandling i anslutning till hemvården där man planerar att använda pristaksmodellen.
I Vanda och Kervo välfärdsområde fastställs alltid de jämförelsegrunder och prissättningsmodeller som används enligt upphandlingsobjektet, även ett eventuellt pristak, med vilket man kan säkerställa upphandlingarnas kostnadseffektivitet.
_________________
Enligt 132 § i förvaltningsstadgan ska välfärdsområdesstyrelsen bereda ett svar på en motion med minst 15 ledamöters underskrift, senast inom ett halvt år från det att den lämnades in, och den ska antecknas för kännedom till välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 7 ledamöter och därför går svaret på fullmäktigemotionen inte vidare till välfärdsområdesfullmäktige för behandling.
Beslutsförslag
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att
- lämna till Gashaw Bibani och till de sex andra ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige som undertecknat fullmäktigemotionen det svar på fullmäktigemotionen som återfinns i beskrivningsdelen ovan,
- konstaterar att behandlingen av fullmäktigemotionen har avslutats.
Beslut
Beslutsförslaget godkändes enhälligt.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.