Beskrivning
Ärendets beredare: sektordirektören för tjänster för barn, unga och familjer Hanna Mikkonen och serviceområdeschefen för specialtjänster för familjer Saana Pukkio
På välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 12.6.2023 § 76 lämnades Sirpa Siru Kauppinens, Tiina Tuomelas, Mika Kasonens och Tiina Keskimäkis fullmäktigemotion ”Fullmäktigemotion för att förebygga våld och gängbildning bland ungdomar”. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 30 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen har följande lydelse:
”Kommunerna i huvudstadsregionen och välfärdsområdena ska tillsammans ta fram ett program för att minska gängbildningen.
Vi behöver gemensamma handlingssätt för att
- delarna i olika organisationer ska mötas,
- sätta upp gemensamma mål,
- bedöma behovet av resurser och deras kvalitet samt
- vilka samarbetspartner som behövs och för att
- följa upp huruvida åtgärderna är tillräckliga.”
Välfärdsområdesstyrelsen beslutade på sitt sammanträde 22.8.2023 § 199 att anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och skicka den vidare för beredning till sektordirektören för tjänster för barn, unga och familjer senast 12.12.2023.
Svar på fullmäktigemotionen:
Situationen för våldsbrott bland unga i Finland
Enligt polisens uppgifter har under åren 2015–2021 mängden våldsbrott bland minderåriga ökat i alla åldersgrupper under 18 år, men ökningen har varit särskilt kraftig bland ungdomarna under 15 år. I åldersgrupperna 18–29 år har mängden våldsbrott hållit sig stabil eller fortsatt att minska. Åren 2015–2021 har antalet brottsmisstankar i förhållande till hela befolkningen ökat med 32 procent bland 15–17-åringar, med 90 procent bland 9–11-åringar och med hela 134 procent bland 12–14-åringar jämfört med 2015. Numerärt sett har antalet misstänkta fall av misshandel av normalgraden ökat mest. Procentuellt sett har ökningen varit störst i fråga om grova rån samt brott mot liv och försök till brott mot liv. Samtidigt tyder uppgifterna på att brottsligheten i allt högre grad koncentreras till ett litet antal brottsaktiva ungdomar. (Centralkriminalpolisen 2022.)
Enligt en utredning som Centralkriminalpolisen gjorde 2022 har man inte kunnat visa att den ökade brottsligheten skulle ha någon nära koppling till en specifik befolkningsgrupp, region, företeelse eller händelseplats. Uppgifterna tyder på att det har funnits en stigande trend vad gäller våldsbrott bland minderåriga redan före coronapandemin. Enligt utredningen har brottsutvecklingen bland ungdomar under 18 år med utländsk bakgrund i stort sett varit likadan som bland ungdomar med finsk bakgrund. Trots den likartade utvecklingen är dock brottsligheten bland ungdomar med utländsk bakgrund klart högre än bland ungdomar med finsk bakgrund. En analys baserad på en statistisk kommungrupp visar att antalet våldsbrott bland ungdomar har ökat i såväl stadsregioner som tätorter och landsbygdskommuner. (Centralkriminalpolisen 2022.)
Majoriteten av de våldsbrott som begås av minderåriga riktas mot andra minderåriga: mellan 2017 och 2021 var offren oftast i åldern 13–15 år. När det gäller brott mot ungdomar är händelseplatsen ofta en offentlig plats eller en privat plats som inte är en privat bostad. Särskilt när det gäller brott mot personer under 15 år är händelseplatsen oftast en skola eller en plats som har koppling till skolan (inkl. skolvägen). (Centralkriminalpolisen 2022.)
Baserat på tidigare studier har man uppskattat att de främsta riskfaktorerna för ungdomsbrottslighet är generationsöverskridande fattigdom, låg utbildningsnivå, låg kognitiv förmåga, beteendeproblem i barndomen och olika psykosociala problem. Det har också uppskattats att ett utsatt bostadsområde, graden av brottslighet bland invånarna i samma område och ungdomarnas kamratnätverk har samband med brottsligt beteende i tonåren. (Centralkriminalpolisen 2022.)
Det går inte att peka på någon enskild faktor som skulle förklara ökningen av våldsbrott bland ungdomar, särskilt inte i de yngre åldersgrupperna. Potentiella förklaringsfaktorer är bland annat en ökning av psykisk ohälsa bland unga, svårare situationer i barnfamiljer till följd av coronan och en möjlig förändring av minderårigas attityder till våldsbrott. Å andra sidan tros att en ökad benägenhet hos skolor och föräldrar att anmäla brott också förklarar ökningen av antalet polisanmälda brottsmisstankar som rör minderåriga. Även den ökade narkotikakonsumtionen och -handeln samt våldsdåd i anslutning till detta tros delvis ligga bakom den ökade brottsligheten bland minderåriga. (Centralkriminalpolisen 2022.)
Situationen i Vanda och Kervo välfärdsområde
Befolkningen i Vanda och Kervo välfärdsområde är mångkulturell och ung jämfört med resten av landet. Var femte invånare i området är under 18 år. Enligt prognosen kommer andelen barn och unga i befolkningen att vara bland de högsta i landet även i fortsättningen. Området har landets högsta andel av barnfamiljer som får långvarigt utkomststöd och den näst högsta andelen av ensamstående föräldrar. Barnfamiljsfattigdom är kopplat till flera sociala problem, såsom risk för marginalisering och försämrat välbefinnande i familjerna. Långvarig låg utkomstnivå drabbar särskilt ensamstående föräldrar och familjer med många barn.
Statistik från polisinrättningen i Östra Nyland visar att utvecklingen av brottsligheten bland minderåriga i Vandas och Kervos område följer de nationella trenderna. Antalet våldsbrott som begåtts av barn under 15 år har ökat stadigt mellan 2019 och 2022. År 2022 registrerades totalt 248 misstänkta våldsbrott där gärningsmannen var ett barn under 15 år, jämfört med 123 stycken år 2019. Även i åldersgruppen 15–17-åringar har antalet misstänkta våldsbrott ökat mellan 2019 och 2022. År 2022 registrerades 149 misstänkta våldsbrott med en 15–17-årig gärningsman. År 2019 var i denna åldersgrupp 70 personer misstänkta för våldsbrott. Även iakttagelserna som gjorts inom tjänsterna för barn, unga och familjer bekräftar bilden av att våldsbrott och allvarliga våldsdåd bland minderåriga har ökat i Vanda och Kervo. Under 2023 har allvarliga brott som begåtts av unga allt oftare varit orsaken bakom klientrelationer inom barnskyddet och placeringar i vård utom hemmet.
Åtgärderna i Vanda och Kervo välfärdsområde
I Vanda och Kervo välfärdsområde har man satt in flera åtgärder och samarbetsnätverk för att förebygga våldsbrott och ingripa i brottslighet bland unga. Åtgärderna rör dels välfärdsområdets egen serviceproduktion, dels också samarbetet med Vanda och Kervo städer, polisen och andra aktörer i brottsområdet samt organisationer. Alla serviceområden inom sektorn för barn, unga och familjer deltar i arbetet mot ungdomsbrottslighet.
I förebyggandet av våldsbrott bland unga och ungdomsbrottslighet spelar det tväradministrativa samarbetet med kommunerna, polisen och välfärdsområdet en central roll. I Vanda finns arbetsgruppen Nuorison väkivaltaisuus ja rikokset vapaa-ajalla ja kouluissa och i Kervo lägesbildsgruppen Lapset ja nuoret. Välfärdsområdet är representerat i båda. Tväradministrativt samarbete görs även inom verksamhetsmodellen Väkivallaton VAKE och inom det mobbningsförebyggande arbetet som koordineras av Vanda stads verksamhetsområde för fostran och utbildning. I Vanda stads verksamhetsområde för fostran och utbildning pågår också projektet Hyvinvointia ja turvallisuutta toisella asteella där också välfärdsområdet medverkar.
En viktig modell för att förebygga ungdomsbrottslighet är den riksomfattande ankarverksamheten. Ankarverksamheten i Vanda och Kervo välfärdsområde genomförs av ett mångprofessionellt team som består av representanter för polisen, socialväsendet, hälso- och sjukvården och ungdomsväsendet. Teamet träffar den unga och hens föräldrar i ett så tidigt skede som möjligt så att den unga kan få stöd och hänvisas till sådant stöd som behövs.
I sektorn för tjänster för barn, unga och familjer arbetar två rättsombud för ungdomar och en socialarbetare från polisen. Rättsombuden för ungdomar och polisens socialarbete slogs samman till ett team 1.1.2023. Teamets arbete har fokuserat på att utveckla arbetsmetoder och stärka nätverksarbetet med andra myndigheter och aktörer som arbetar med ungdomar. Rättsombuden för ungdomar och polisens socialarbetare har ett nära samarbete med rättsombuden för ungdomar och polisens socialarbetare i huvudstadsregionen.
I Vanda och Kervo välfärdsområde pågår ett projekt enligt verksamhetsmodellen för unga för att bekämpa allvarlig ungdomsbrottslighet (Rikoksilla oireilevat nuoret, RiO). Projektet syftar till att bryta brotts- och utslagningsspiralen för ungdomar som begått allvarliga och/eller upprepade brott. I projektets del för minderåriga har man testat interventionen enligt MDFT-modellen (mångdimensionell familjeterapi), som är en evidensbaserad metod för arbete med ungdomar med beteendeproblem, brottslighet och missbruk samt deras familjer. MDFT-interventionen har gett goda resultat i arbetet med ungdomar med kriminellt beteende och deras familjer. Av de ungdomar som har deltagit i interventionen har 65 procent varit placerade i vård utom hemmet, antingen under en kortare eller längre period. Under perioden 1.1.2021–30.4.2023 bodde 29 av de 37 ungdomar som deltagit i interventionen fortfarande hemma hos sina föräldrar/vårdnadshavare i slutet av interventionen. Utöver MDFT-piloten förtydligar och stärker projektet samarbetet mellan myndigheter i straffrättsliga förfaranden där minderåriga är inblandade. Projektet avslutas 30.4.2024, varefter det från och med 1.5.2024 finns fyra MDFT-terapeuter som är ordinarie anställda vid välfärdsområdet.
Från och med början av 2024 anställs till sektorn för tjänster för barn, ungdomar och familjer två utvecklingssamordnare med visstidsanställningar för att utveckla arbetet för att förebygga ungdomsvåld. Anställningarna finansieras med projektmedel från Finlands program för hållbar tillväxt. Av experternas arbetstid används 50 procent på klientarbete och 50 procent på utvecklingsarbete. Arbetet ingår i projekthelheten HyväPerhekeskus.
Inom arbetet för att förebygga gängbildning pågår i Vanda och Kervo flera projekt, som välfärdsområdet aktivt deltar i. Projektet JärKeNuoRi, som syftar till att förebygga gängbildning, våld och kriminalitet bland unga genom ungdomsarbetets metoder, inleddes i september i Kervo. Arbetet omfattar även Träskända stads område. I Vanda pågår projektet Yhteinen turvaverkko som syftar till att skapa en tryggare verksamhetskultur i grundskolorna och förebygga våldsbrott och gängbildning.
Välfärdsområdet deltar som partner i flera projekt inom organisationssamarbetet. Finlands Flyktinghjälps och Aseman Lapset ry:s projekt Sawian syftar till att bryta vålds- och brottsspiraler, gängbildning och radikalisering bland ungdomar med utländsk bakgrund. HelsinforsMissionens projekt Lähiösali förebygger gängbildning genom fritidsaktiviteter. Även målet för helheten Hyvän arjen rakentaja som är riktad till Havukoski, en tryggare vardag för barn och ungdomar, förebygger för egen del gängbildning och erbjuder stöd med låg tröskel till barn och ungdomar i området.
I Vanda och Kervo välfärdsområde pågår flera olika åtgärder för att förebygga våld och gängbildning bland unga samt för att bryta brottsspiralen bland unga, som bedrivs i samarbete med Vanda och Kervo städer, polisen och organisationer. De befintliga samarbetsnätverken och -strukturerna bedöms vara ändamålsenliga och tillräckliga. Situationen för ungdomar som begår brott och åtgärdernas tillräcklighet följs upp och utvärderas kontinuerligt, och vid behov utvecklas nya åtgärder och samarbetsnätverk.
Det är viktigt att notera att utöver riktade insatser kan alla som arbetar med barn, ungdomar och familjer, både i stadens och i välfärdsområdenas verksamheter, bidra till att förebygga våld och gängbildning genom att möta, lyssna på och stödja barn och ungdomar. Förebyggande och tidigt stöd till familjer, till exempel inom småbarnspedagogiken, i skolorna, vid rådgivningarna och i tjänsterna för tidigt stöd, bidrar till att minska risken för att barn och unga hamnar i kriminalitet.
Källor:
Centralkriminalpolisen (2022): Nuorten väkivaltarikollisuuden määrä ja piirteet poliisin tietoon tulleen rikollisuuden valossa. Hänvisad: 17.11.2023. https://poliisi.fi/documents/25235045/0/raportti-nuorten-vakivaltarikollisuus-poliisi.pdf/5707ff63-fce5-b1a3-83ed-6ae62808adfa?t=1646715994222