Beskrivning
Ärendets beredare: ekonomidirektör Hanna Heinikainen
Enligt 117 § i lagen om välfärdsområden (611/2021, "välfärdsområdeslagen") är välfärdsområdets räkenskapsperiod ett kalenderår. Välfärdsområdesstyrelsen ska upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad året efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning. Revisorerna ska granska bokslutet före utgången av maj månad. Efter revisionen ska välfärdsområdesstyrelsen förelägga välfärdsområdesfullmäktige bokslutet. Välfärdsområdesfullmäktige ska behandla bokslutet före utgången av juni månad. Till bokslutet hör en balansräkning, en resultaträkning, en finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse Bokslutet ska ge en rättvisande bild av välfärdsområdets resultat, ekonomiska ställning, finansiering och verksamhet. De tilläggsupplysningar som behövs för detta ska lämnas i noterna. Bokslutet undertecknas av ledamöterna i välfärdsområdesstyrelsen och av välfärdsområdesdirektören.
Bokslutet för Vanda och Kervo välfärdsområde har beretts med iakttagande av Bokföringsnämndens välfärds- och kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av välfärdsområdets bokslut och verksamhetsberättelse (30.5.2023).
Vanda och Kervo välfärdsområdes bokslut för 2023 behandlas på välfärdsområdesstyrelsens sammanträde 26.3.2024. Därefter skickas bokslutet till revisorerna och revisionsnämnden för behandling, varefter det går vidare till välfärdsområdesfullmäktige för behandling vid välfärdsområdesfullmäktiges möte i juni 10.6.2024.
Vanda och Kervo välfärdsområdes bokslut 2023
Enligt finansministeriets ekonomiska översikt var välfärdsområdenas bokföringsmässiga underskott omfattande under räkenskapsperioden 2023 och förutsätter anpassningsåtgärder av områdena. Områdenas utgifter ökade snabbt 2023 på grund av löneavtalen, personalbristen och den allmänna prishöjningen. De avtalade löneförhöjningarna i områdena överskred klart den förväntade höjningen av den allmänna inkomstnivån, till vilken den statliga finansieringen till områdena har kopplats. Även om problemen med tillgången på personal minskade ökningen av löneutgifterna, ökade priserna på köpta tjänster å sin sida snabbt. Sektorns investeringar var också på en hög nivå.
I samband med välfärdsområdesreformen fastställdes de kostnader som överförs från kommunerna till välfärdsområdena utifrån vad kommunerna hade rapporterat i boksluten som kostnader för social- och hälsovården och räddningsväsendet 2021 och 2022. De sista preciseringarna i kommunernas och välfärdsområdenas finansieringskalkyler gjordes i november 2023. Preciseringarna påverkade välfärdsområdenas finansiering 2024 samt välfärdsområdenas engångsersättning.
Utmaningen i Vanda och Kervo välfärdsområdes verksamhetsmiljö var det ökade servicebehovet som överskred den statliga finansieringen samt den höga kostnaden för anlitande av hyrd personal på grund av problemen med tillgång på personal. Dessutom överskred den fortsatt höga inflationen och effekterna av löneuppgörelserna den prishöjningsnivå som fastställts enligt den statliga finansieringen och som baserar sig på välfärdsområdesindexet även i fråga om priserna på klienttjänster som producerats som köptjänster.
Resultatet för räkenskapsperioden 2023 uppvisade ett underskott på 104,4 miljoner euro. Statens finansiering med allmän täckning uppgick till sammanlagt 995,4 miljoner euro, inklusive en engångsersättningspost som korrigerar finansieringen för 2023. Dessutom beviljades Vanda och Kervo välfärdsområde genom finansministeriets beslut 2.2.2022 (VN/14629/2021) sammanlagt 8 032 747 euro i statsunderstöd. Av statsunderstödet överfördes 1 759 342,05 euro till 2023. Vidare beviljade finansministeriet genom sitt beslut 25.8.2022 (VN/16809/2022) Vanda och Kervo välfärdsområde 7 500 000 euro i statsunderstöd för nödvändiga IKT-beredningskostnader. Av statsunderstödet överfördes 4 042 291 euro till 2023. Båda statsunderstöden användes i sin helhet före utgången av 2023.
Under räkenskapsperioden 2023 beviljade finansministeriet genom sitt beslut 29.3.2023 Vanda och Kervo välfärdsområde statsunderstöd för etablering och utveckling av välfärdsområdets verksamhet 2023–2025. Statsunderstödet uppgick till sammanlagt 11 759 878 euro, varav 1 356 228,09 euro användes under 2023. Resten av statsunderstödet överfördes till följande år.
Verksamhetsintäkterna från serviceproduktionen uppgick till 112,5 miljoner euro och verksamhetskostnaderna till 1 212 miljoner euro. Av verksamhetskostnaderna för Vanda och Kervo välfärdsområde 2023 bestod 70 % av köp av tjänster (sammanlagt 811,7 miljoner euro), varav köp av tjänster inom social- och hälsovårdens egen verksamhet var 446,7 miljoner euro (36,9 %) och köpen av specialiserad sjukvård från HUS-sammanslutningen uppgick till 365,0 miljoner euro (30,0 %). Personalutgifterna uppgick till 291,4 miljoner euro (24,0 % av de totala utgifterna).
Välfärdsområdets verksamhetsbidrag för räkenskapsperioden 2023 uppvisade ett underskott på 1,1 miljarder euro. Välfärdsområdets årsbidrag var -102,5 miljoner euro, finansieringsposterna sammanlagt +1,7 miljoner euro och avskrivningarna 1,9 miljoner euro. Det fanns inga bokslutsdispositioner. Räkenskapsperiodens resultat var -104,4 milj. euro.
År 2023 uppgick investeringsutgifterna till 6,9 miljoner euro, inklusive den senare delen av affären för anskaffningen av måltids- och städtjänster som betalades under 2023 och som inte ingår i investeringsdelen i budgetens utfallsjämförelser. De viktigaste objekten var Dickursby beredskapsstation samt räddningsväsendets och den prehospitala akutsjukvårdens fordon.
Det egna kapitalet uppgick i slutet av året till -66,4 miljoner euro. Det egna kapitalet bestod av grundkapitalet 37,9 miljoner euro och räkenskapsperiodens underskott -104,4 miljoner euro. Välfärdsområdet hade inga frivilliga eller obligatoriska avsättningar. Donationsfondernas kapital uppgick till 2,4 miljoner euro och övrigt förvaltat kapital till 5,8 miljoner euro.
I slutet av året uppgick det främmande kapitalet till sammanlagt 212,7 miljoner euro, inklusive Vanda och Kervo välfärdsområdes andel av HUS-sammanslutningens underskott 2023, 18,6 miljoner euro upptaget bland resultatregleringarna. Välfärdsområdet finansierade sina investeringar och säkerställde likviditeten med lång- och kortfristiga lån. Lånestocken var vid årets slut sammanlagt 57,3 miljoner euro, varav det långfristiga lånet utgjorde 15,6 miljoner euro. Det kortfristiga lånet för att säkerställa likviditeten betalades bort 3.1.2024 efter att den första statliga delbetalningen anlände 3.1.2024.
Utfallet av välfärdsområdets budget under räkenskapsperioden 2023
Ändringar i budgeten ska göras under budgetåret genast när ändringsbehovet är känt. I bokslutet ska budgetändringar inte längre göras, utan välfärdsområdesfullmäktige ska ta ställning till avvikelserna i samband med godkännandet av bokslutet. Avvikelserna motiveras i tablån över budgetutfallet. I utfallet av driftsekonomidelen utreds avvikelser från anslagen och orsakerna till dessa till den del välfärdsområdesfullmäktige inte har godkänt dem som budgetändringar.
I budgeten gjordes preciseringar i fördelningarna mellan sektorerna, om vars storlek och korrekta fördelning det inte fanns uppgifter när budgeten upprättades. Dessutom beslutade välfärdsområdesfullmäktige vid sitt sammanträde 12.12.2023 § 122 om anslagsändringar både i anslagen för verksamhetsbidraget i driftsekonomidelen i budgeten för 2023 och i fråga om resultaträkningsdelen i budgetens årsbidrag.
Ändringen av verksamhetsbidraget minskade inkomstanslaget med 7,5 miljoner euro och höjde välfärdsområdets utgiftsanslag med 63,5 miljoner euro. Höjningen av utgiftsanslaget bestod huvudsakligen av köp av klienttjänster (42,4 miljoner euro), utgifter för den specialiserade sjukvården (11,8 miljoner euro), hyrning av arbetskraft (15,3 miljoner euro) samt högre IKT-kostnader än beräknat (10,9 miljoner euro). Personalutgifterna förutspåddes bli 16,9 miljoner euro mindre än budgeterat.
I fråga om driftsekonomidelen underskreds inkomsterna med 0,7 miljoner euro jämfört med den ändrade budgeten och utgifterna överskreds med 12,0 miljoner euro. Välfärdsområdets verksamhetsbidrag var 11,3 miljoner euro sämre än den ändrade budgeten.
Utgiftsöverskridningen bestod av den specialiserade sjukvårdens bindningsnivå på grund av att HUS-sammanslutningens underskott 2022–2023 täcktes, om vilket välfärdsområdet fick anvisningar från Bokföringsnämndens välfärdsområdes- och kommunsektion 20.12.2023. Välfärdsområdenas andel av underskottet fördelades utifrån användningen av tjänsterna. Täckandet av HUS-sammanslutningens underskott enligt anvisningarna ökade utgifterna för HUS i Vanda och Kervo välfärdsområdes del med 18,6 miljoner euro. I fråga om bindningsnivån för den specialiserade sjukvården överskreds utgiftsanslaget i den ändrade budgeten med 17,3 miljoner euro.
I fråga om bindningsnivån för Social- och hälsovården utan specialiserad sjukvård underskreds de slutliga verksamhetsutgifterna med 5,4 miljoner euro och verksamhetsintäkterna var 1,2 miljoner euro större än i den ändrade budgeten, medan verksamhetsbidraget var 6,6 miljoner euro bättre än i den ändrade budgeten.
För resultaträkningsdelens del var de mest betydande förändringarna som påverkade budgetens årsbidrag ett mindre behov av räntekostnader än beräknat på grund av fördröjda investeringsprojekt, mera finansiella intäkter än väntat samt preciseringar av den statliga finansieringen. Underskottet i årsbidraget i välfärdsområdets budget 2023 ökades med 28,7 miljoner euro genom en budgetändring.
För den statliga finansieringens del minskades engångsersättningen ytterligare med stöd av 9 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering så att kostnadseffekten av en förlängning av övergångsperioden för personaldimensioneringen på 0,7 anställda inom dygnetruntvården för äldre enligt den s.k. ändringen av äldreomsorgslagen (RP 54/2023), som fastställdes 24.11.2023, minskades från finansieringen. Detta minskade välfärdsområdets statliga finansiering med 0,2 miljoner euro, vilket inte ingick i den budgetändring för årsbidraget som välfärdsområdesfullmäktige beslutade om 12.12.2023. Den statliga finansieringen utan överföringsanslag för 2022 och separata statliga ändringsunderstöd uppgick till 995 426 682 euro.
Utfallet av de bindande målen
I budgeten för 2023 ställde välfärdsområdesfullmäktige upp 15 bindande mål för verksamheten som konkretiserar fullmäktigeperiodens strategi. Ungefär hälften av målen uppnåddes helt. I fråga om några mål vidtog välfärdsområdet åtgärder i enlighet med de uppställda målen, men målnivåerna kan inte anses ha uppnåtts till fullo. Av de mål som ställts upp för det första verksamhetsåret uppnåddes inte de stränga målnivåerna för årsbidraget, den icke-brådskande vården på hälsostationerna och personalens välbefinnande. Även för dessa har välfärdsområdet inlett långsiktiga utvecklingsåtgärder med vilka man under ekonomiplaneperioden framskrider mot välfärdsområdets uppställda mål.
Framtida utveckling
Finansministeriet tillsatte 3.11.2023 en beredningsgrupp med uppgift att utveckla välfärdsområdenas finansieringsmodell och bereda ändringar i finansieringsmodellen i enlighet med regeringsprogrammet. Regeringen strävar efter att dämpa kostnadsökningen i välfärdsområdena för att säkerställa en hållbar statsekonomi. Avsikten är ändå att välfärdsområdenas finansieringsmodell i enlighet med regeringsprogrammet ska bevaras oförändrad 2023–2025.
Statsrådet har i sina rekommendationer betonat att välfärdsområdet i betydande grad måste påskynda beslutsfattandet för att balansera ekonomin. Vanda och Kervo välfärdsområde har inlett utarbetandet av ett reformprogram.
Korrekta behovsfaktorer som grundar sig på klient- och patientuppgifter utgör grunden för välfärdsområdets finansiering. I fråga om detta fortsätter korrigeringarna i anslutning till dataöverföringen 2024.
Reparationsskulden för välfärdsområdets verksamhetslokaler ökade på grund av att beredningen av reformen av välfärdsområdena tog längre tid än planerat. Bedömningarna av utvecklingen av utrymmesbehoven, då det gäller välfärdsområdets servicefunktioner, följer i stor utsträckning ökningen av servicebehovet hos invånarna i välfärdsområdet, trots att man strävar efter att utveckla nya sätt att ordna tjänster bl.a. med hjälp av tekniska lösningar.
De ovan nämnda faktorerna skapar tillsammans ett kraftigt tryck på att öka investeringarna i lokaler och bostäder som behövs för att ordna tjänster. Möjligheterna att uppfylla investeringsbehoven och förverkliga den plan för servicenätet som är under beredning inom ramen för den statliga finansieringen har en stor betydelse med tanke på planeringen av den framtida verksamheten och verksamhetsmöjligheterna. Därför har välfärdsområdet riktat en begäran till Finansministeriet om att inleda förhandlingar om ändring av fullmakten att uppta lån för investeringsplanen 2024–2028.
Det långsiktiga målet är förutom att täcka underskottet att stärka välfärdsområdets ekonomi så att investeringarnas självfinansieringsandel kan ökas.
De välfärdsområdesförhandlingar som ingår i välfärdsområdenas nationella styrningsprocess mellan Vanda och Kervo välfärdsområde och social- och hälsovårdsministeriet, inrikesministeriet och finansministeriet har en betydande roll i att uppnå en balans i samordningen av inkomstfinansieringens tillräcklighet och kraven på serviceproduktion som påverkar kostnadsnivån.