Beskrivning
Fullmäktigemotioner (tilläggsparagraf)
Motivering
Under sammanträdet lämnades följande fullmäktigemotioner:
1. Ulla-Maija Kopras fullmäktigemotion ”En enhet för utredning av arbets- och funktionsförmåga samt pensionsmöjligheter som en del av Vanda och Kervo välfärdsområdes hälsovårdstjänster”. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 34 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
”Enligt arbets- och näringsministeriets senaste sysselsättningsöversikt var arbetslösheten i oktober 2022 10,3 procent i Vanda och 8,5 procent i Kervo. Antalet långtidsarbetslösa, särskilt de som varit arbetslösa i mer än två år, har ökat med 10,6 procent i hela Nyland. I Vanda har antalet långtidsarbetslösa allt som allt varit stabilt under flera år.
Det är känt att bland arbetslösa arbetssökande är det personer med sämre hälsotillstånd, sådana som är sjuka eller som har funktionshinder som inte kommer in på arbetsmarknaden och de som är friskare som får arbete. Faktorer som på grund av brist på arbete försämrar eller äventyrar hälsa och välbefinnande, såsom fattigdom, låg utbildningsnivå och ohälsosamma levnadsvanor, ackumuleras enligt forskning mer bland arbetslösa, särskilt långtidsarbetslösa, än bland sysselsatta personer. Vanligtvis försvinner också företagshälsovårdens tjänster och därmed också hälsouppföljningen med jobbet. En tredjedel av de som varit arbetslösa i över två år uppskattas vara berättigade till invalidpension. De återstående två tredjedelarna är personer som möjligen kunde återvända till arbetslivet, till exempel med hjälp av rehabilitering (Kerätär, 2016).
Den arbetslösas servicestig för utredning av arbetsförmågan inleds med en hälsoundersökning för arbetslösa, i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010, 13 §). Med hjälp av hälsoundersökningen för arbetslösa kartläggs arbets- och funktionsförmågan samt rehabiliteringsbehoven, men den är inte i sig tillräcklig för att öka sysselsättningen (Kerätär, 2016). Hälsoundersökningen fungerar dock väl som verktyg för främjande av hälsan och är en viktig del av den mångdisciplinära servicekedjan för bedömning av arbetsförmågan. För närvarande görs hälsoundersökningar för arbetslösa vid Sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättning (TYP) i Vanda samt till viss del vid hälsostationerna. I Kervo utförs hälsoundersökningarna för arbetslösa vid hälsostationen på remiss från sysselsättningsservicen. Hälsostationerna har dock olika praxis för hälsoundersökningar för arbetslösa, särskilt när det gäller tidsbokning, organiseringsprocesser och genomförande.
De sakkunniga som arbetar med utredning av arbets- och funktionsförmåga samt pensionsmöjligheter inom primärvården, såsom hälsovårdare och läkare, bör ha tillräckliga kunskaper om och vara förtrogna med den övergripande utredningen av den arbetslösas arbets- och funktionsförmåga, fastställandet av störningar och kunskap om pensionsutredningsprocessen. Personalen måste ha tillräcklig sakkunskap för att kunna identifiera problem med långtidsarbetslösas hälsa och funktionsförmåga innan de exempelvis hänvisas till sysselsättningsfrämjande tjänster. Till exempel i Tammerfors utförs utredningen av långtidsarbetslösas arbets- och funktionsförmåga och pensionsutredning av den mångprofessionella Aikuisten terveystarkastusten yksikkö-enheten som en del av hälsovårdens tjänster.
Vanda och Kervo välfärdsområde bör grunda en enhet för utredning av arbets- och funktionsförmåga samt pensionsmöjligheter som en del av hälsovårdstjänsterna. En enhet för utredning av arbets- och funktionsförmåga samt pensionsmöjligheter under samma tak är kostnadseffektivt, minskar runtskickandet av kunder och betonar att utredning och stöd ska ske samtidigt när problemen är långvariga och komplexa.
Vi ledamöter föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde grundar en enhet för utredning av arbets- och funktionsförmåga samt pensionsmöjligheter som en del av primärvården för att tillgodose tillräcklig service för arbetslösa och långtidsarbetslösa.”
2. Marjo Vackers fullmäktigemotion "Psykiatriska sjukskötartjänster som en del av Vanda och Kervo välfärdsområdets elevvård i grundskolorna". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 27 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
Vi undertecknade ledamöter föreslår följande:
Enligt statistik från Institutet för hälsa och välfärd lider upp till vart fjärde barn och ungdom av mentala problem. För vissa elever är problemen så svåra, att de inte kan gå i skolan. Covid-19 pandemin har ökat dessa problem till en mer oroväckande nivå än tidigare och den nuvarande globala världssituationen skapar ytterligare utmaningar.
Tjänsten som genomförs som en lågtröskeltjänst utan tidsbokning bör fås dit barn och unga finns, till skolorna. Situationerna i skolorna är mycket belastade för elevvården och oftast behövs även tidsbokning för mötet. Med den här psykiatriska sjukskötarmodellen skulle vi möjliggöra en tröskelfri tjänst som förebygger barn och ungas mentala hälsa och möter akuta situationer. Framför allt nu när det finns utmaningar nationellt i tillgången till psykologer och kuratorer, skulle det verkligen finnas ett behov av det här arrangemanget.
Tillgången till hjälp ska finnas inom räckhåll och det ska vara möjligt att söka hjälp utan att man väcker uppmärksamhet. Alla har inte en människa som man kan prata med eller en plats där man kan prata. Det kan vara skrämmande att prata om svåra saker. Sedan tidigare känner vi till de belastade mentalvårdstjänsterna, som vi inte kan svara på inom det önskade tidsfönstret. I synnerhet svårigheten att få tider eller att det drar ut på tiden ökar barns och ungas frustration. Detta för med sig en brist på förtroende och det finns fortfarande en ovisshet kring hur man får tillgång till tjänsterna, även om medvetenheten om den mentala hälsan har ökat.
När man i samhället satsar på generationen som växer upp, kan man bidra till att de får möjlighet till en sund och hälsosam bas för livet även för den mentala hälsan. När vi även satsar på förebyggandet av barns och ungas mentala hälsa förebygger vi kedjereaktionen. Om barnet eller den unga mår dåligt, så påverkar det även familjen och omgivningen, då man senare också kan stöta på problem med de äldres mentala hälsa och/eller missbruk.
Vi undertecknade föreslår för tjänsteinnehavarna att man granskar den här sortens vakanser, genom att använda en del av den befintliga elevvårdens resurser, om det inte finns någon möjlighet till extra vakanser.
Säkert vill nästan alla av oss trygga barnens och de ungas hela uppväxt även i Vanda och Kervo välfärdsområde. Nu finns möjligheten att göra konkreta handlingar och satsa på vår befolknings välbefinnande, på den växande generationen.
Detta är en av de viktigaste investeringarna, som betalar sig tillbaka flera gånger om.
3. Hanna Holmberg-Sotos fullmäktigemotion ”Genomförande och uppföljning av strukturellt socialarbete i välfärdsområdet”. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 25 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
”Enligt socialvårdslagen (7§) ska man med det strukturella socialarbetet bland annat ta hand om förmedlingen av information som rör sociala problem och utnyttjandet av socialvårdens sakkunskap för främjandet av välfärd och hälsa.
I praktiken kan det strukturella socialarbetet betyda, att välfärdsområdets personal till exempel har möjlighet att med den elektriska plattformen producera direkt information om problem som orsakas av strukturer för både ledning och beslutsfattare så att sociala problem kan korrigeras och förebyggas.
För socialvårdens yrkeskunniga är en sådan här social rapportering en betydelsefull påverkansmöjlighet och ökar på basis av erfarenhet både välbefinnande i arbetet och delaktigheten. För beslutsfattare ger det sedan möjligheten att öka den direkta dialogen med fältet och underlätta beslutsfattandet.
Vi välfärdsområdesledamöter presenterar, att Vanda och Kervo välfärdsområde skapar strukturerna och vidtar åtgärder för att genomföra och följa upp det strukturella socialarbetet, så att socialarbetets yrkeskunniga, klienter och upplevelseexperter används för borttagning av sociala problem på bästa möjliga och enligt socialvårdslagens förpliktigande sätt.
Närmare information (på finska):
https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/142735/URN_ISBN_978-952-343-685-5.pdf?sequence=1"
4. Gashaw Kaisa Bibanis fullmäktigemotion ”Specialungdomsarbetet som en del av bedömningen av barnskyddets servicebehov”. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 18 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
”Välfärdsområdet gör ett aktivt, gemensamt och multiprofessionellt arbete för att främja ungas välbefinnande samt förebygga ungdomsbrottsligheten tillsammans med både Vanda och Kervo städer som organisationer och myndigheter.
På grund av de ungas ökade utmaningar bör ungdomsarbetets betydelse betonas ytterligare som en del av bedömningen av servicebehovet, så att man redan i bedömningsfasen kan få en övergripande bild av den ungas situation. Startpunkten för ungdomsarbetet är bedömningen av den ungas livsmiljö och med den förstärkningen av den unges aktörskap både i individ- som gruppsituationer. Specialungdomsarbetaren bör alltså arbeta som socialarbetarens arbetspar i bedömningen av servicebehovet och utvecklandet av en multiprofessionell verksamhet samt förebygga så att den unge inte hamnar i kris.
Grunder för motionen:
- Få den ungas kontakt som stöd, om det uppstår svårigheter i socialarbetet
- Funktionsmodell som skapas av omgivningen
- Att öka växelverkan och samarbete enligt den ungas intresse
- Ungdomsarbetet för med sig ett annorlunda närmande, som kan utnyttjas mer systematiskt, så att man får det bästa resultatet för den unga
- I ungdomsarbetet där man känner den unga sedan tidigare, är det lättare att få en uppfattning om den ungas helhetssituation (styrkor, resurser, intressen, omgivning, vänkrets)”
5. Vänsterförbundets fullmäktigegrupps fullmäktigemotion "Vanda och Kervo välfärdsområde ska grunda en nämnd för personalfrågor”. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 10 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
”Sote-branschens krisande personalsituation kräver nya metoder av välfärdsområdet för att kunna lösa personalfrågorna i vårt område.
För personalens dragnings- och hållningskraft, funktionaliteten på anställningarna och arbetstiderna anser vi att det är viktigt att man grundar en nämnd som koncentrerar sig på teman och som följer och tar en större roll i centrala personalfrågor.
Tillgången på personal, ledarskapet och varaktigheten är kritiska faktorer för att sote-reformen ska lyckas.
Om man bestämmer sig för att grunda en nämnd för personalfrågor och överför alla personalfrågor till välfärdsområdesfullmäktige, undviker man troligtvis även jävigheten för välfärdsområdesfullmäktiges medlemmar.”
6. Tiina Keskimäkis fullmäktigemotion ”Vanda och Kervo välfärdsområde bör främja öppenhet inom förvaltningen genom ordnande av utbildning åt förtroendevalda och tjänsteinnehavare om skyldigheter enligt offentlighetslagen”. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 14 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
”Vanda och Kervo välfärdsområde bör främja öppenhet inom förvaltningen genom ordnande av utbildning åt förtroendevalda och tjänsteinnehavare om skyldigheter enligt offentlighetslagen
Den nuvarande lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, som trädde i kraft år 1999, ersatte den tidigare lagen om allmänna handlingars offentlighet 83/1951. Syftet med uppdateringen var att garantera rättssäkerheten och att förutse myndigheternas verksamhet genom att öppna beredningsmaterial och förbättra transparensen. Därtill är syftet med lagen att förbättra möjligheten att övervaka den offentliga maktutövningen och användningen av offentliga medel samt att redan i förväg kunna förhindra myndigheters osakliga verksamhet. Målet är att den information som en myndighet producerar och förvaltar ska bli en del av samhällsdebatten och beslutsfattandet.
Tolkningen av lagen gäller olika former av informationsmaterial som innehas av myndigheterna, oavsett i vilken form det lagras. I offentlighetslagen ingår också myndigheternas skyldighet att informera och ge råd åt dem som begärt uppgifter, särskilt i ärenden som ännu behandlas och som är allmänt betydelsefulla, vars uppgifter (ännu) inte förts in. Därtill ska myndigheterna även aktivt skapa information om sekretessbelagda ärenden och myndigheterna kan göra sammanställningar av datamaterial på särskild begäran, till exempel baserat på information i sina register. Å andra sidan ingår även tystnadsplikt i fråga om vissa ärenden i lagen.
Enligt offentlighetslagen är offentlighet prioriteten och sekretess undantaget. Myndighetshandlingar är offentliga, om offentligheten inte särskilt har begränsats. Alla har rätten att ta del av myndigheternas offentliga handlingar.
Offentlighetslagens syfte är att betona och verkställa offentlighetsprincipen (offentlighetslagen 1 § och 2 §) i myndigheternas verksamhet. Detta har en trefaldig betydelse:
1. Medborgare har som berörda parter i myndigheternas verksamhet rätten att ta del av myndigheternas offentliga beslut som är relevanta för deras rättsskydd.
2. Journalister har genom allmänhetens rätt att ta del av information möjlighet att genom offentlighet övervaka och utvärdera myndigheternas verksamhet i sitt eget arbete.
3. Offentlighetsprincipen är även betydelsefull för myndigheterna själva för upprätthållande av trovärdighet och pålitlighet och på så sätt att stärka medborgarsamhället.
Vi som undertecknat motionen föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde ordnar utbildning om skyldigheter och principer om öppen förvaltning enligt offentlighetslagen åt förtroendevalda och tjänsteinnehavare.