Beskrivning
Ärendets beredare: chef för lokalcentralen Pasi Salo
Allmän beskrivning av servicenätplaneringen
Med servicenät avses en helhet bestående av tjänster inom en eller flera sektorer som baserar sig på nationell lagstiftning, lokala riktlinjer och invånarnas servicebehov. Ett centralt mål för servicenätplaneringen i Vanda och Kervo välfärdsområde är att utveckla ett mångsidigt, ekonomiskt och operativt effektivt servicenät som överensstämmer med servicebehoven hos invånarna i området. I processen för servicenätplaneringen bedöms och förutspås förändringar i servicebehoven, tjänsternas utvecklingsbehov samt tillvägagångssätt för att svara mot de föränderliga behoven.
Planeringen av servicenäten för lokaler och boende är en kontinuerlig och långsiktig verksamhet som grundar sig på välfärdsområdets strategi. Utifrån servicenätplanerna utarbetas årligen förslag till välfärdsområdets budget och investeringsplan. Tidsplanen för beredning av servicenätplaneringen styrs av tidsplanen för utarbetande av välfärdsområdets budget och investeringsplan. Investeringsplanen utarbetas enligt finansministeriets anvisningar och behandlas i välfärdsområdesstyrelsen och välfärdsområdesfullmäktige samt lämnas efter välfärdsområdets beslutsfattande till social- och hälsovårdsministeriet för godkännande. Lagen om välfärdsområden (611/2021) anger randvillkoren för de investeringar som görs för att göra ändringar i servicenätet. Avtal som motsvarar investeringarna, som avses i 16 § 1 mom. i lagen om välfärdsområden, är också bland annat de långfristiga hyresavtalen för lokaler. Verksamheten i välfärdsområdena styrs dessutom av flera andra lagar och förordningar samt anvisningar från ministerier och myndigheter, som likaså ställer krav på kvaliteten hos och mängden av de tjänster som omfattas av välfärdsområdets organiseringsansvar och på sätten att producera dessa.
I fastställandet av Vanda och Kervo välfärdsområdes servicenät beaktas tjänsternas tillgänglighet, klienternas servicebehov och regionala aspekter. Viktiga aspekter som stakar ut riktlinjer för servicenätplaneringen kan anses vara bland annat valet av tjänster som produceras centraliserat och som närservice, förhållandet mellan offentlig och privat serviceproduktion, antalet klienter vid verksamhetsställena och gruppstorlekar inom boendeservicen. Servicenätplaneringen består ofta av bland annat följande deluppgifter:
1. Utarbetande av befolkningsprognoser och demografiska analyser
2. Analyser av klientbehoven
3. Analys av servicebehoven
4. Hantering och utveckling av tjänsterna
5. Uppföljning av lägesbilden av lokalnätet och boendeservicenätet och anskaffande av byggplatser
6. Beredning av välfärdsområdets investeringsplan
7. Beredning av byggprojekt för lokaler och bostäder
Strukturen för servicenäten i Vanda och Kervo välfärdsområde grundar sig på servicenäten i de organisationer som fusionerats, alltså Vanda stad, Kervo stad, Eteva samkommun, Kårkulla samkommun och Mellersta Nylands räddningsverk. Till servicenäten anses höra både lokalerna för den egna serviceproduktionen samt lokalerna för och serviceverksamheten i köpta tjänster.
Vanda och Kervo välfärdsområdes lokaler och bostäder
Välfärdsområdets besittning av lokaler och bostäder baserar sig för närvarande nästan helt på hyresavtal. Det enda undantaget är de bostäder som ligger i en fastighet som övergått från Kårkulla samkommun till välfärdsområdets ägo. Vanda och Kervo välfärdsområdes hyresavtal kan baserat på hyresvärdarna delas in i tre grupper, som är
1. lokaler och bostäder som städerna hyr ut till välfärdsområdet
2. lokaler och bostäder som kommunernas dotterbolag och Uudenmaan Vammaispalvelut Oy hyr ut till välfärdsområdet
3. lokaler och bostäder som andra aktörer, såsom företag och stiftelser, hyr ut till välfärdsområdet.
De lokaler och bostäder som städerna hyr ut till välfärdsområdet kan vidare delas upp i följande, mer specifika kategorier:
1. Lokaler och bostäder som är belägna i byggnader, vars huvudsakliga användningsändamål är en tjänst som omfattas av stadens organiseringsansvar, såsom småbarnspedagogik eller grundläggande utbildning. I sådana objekt har välfärdsområdet verksamhetsställen för bland annat elevvården, munhälsovården och rådgivningar.
2. Lokaler och bostäder där det inte bedrivs någon kommunal verksamhet och som kommunerna måste sälja eller bolagisera.
3. Lokaler och bostäder vars återstående livslängd är begränsad, till exempel på grund av deras dåliga skick eller aspekter som rör fastighetsutvecklingsprojekt.
Enligt införandelagen ska välfärdsområdet och kommunen ingå hyresavtal om besittning av lokalerna vilket ska gälla åtminstone till och med den 31 december 2025. Baserat på det ovan beskrivna kan det konstateras att de förhandlingar om hyresavtal som påverkar servicenäten och som förs med kommunerna i huvudsak rör lokaler och bostäder det inte bedrivs någon kommunal verksamhet och som kommunerna måste sälja eller bolagisera. I övrigt kan det inte göras några snabba ändringar till servicenäten, utan verksamheten måste planeras långsiktigare.
Enligt välfärdsområdesstrategin som antogs vid Vanda och Kervo välfärdsområdes välfärdsområdesfullmäktige 22.11.2022 § 94 fortsätter hyresavtalen för lokalerna inom områdets servicenät fortsätter, och hyresavtalen med städerna ingås i samförstånd med städerna i enlighet med lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen (616/2021) eller genom separata överenskommelser om längre hyresavtal. Avsikten är att Vanda och Kervo välfärdsområde ska utnyttja införandelagens övergångsperiod och förhandla om ändamålsenliga hyresperioder baserat på servicenätplanerna.
Längden på hyresavtalen för lokaler och bostäder som kommunernas dotterbolag och Uudenmaan Vammaispalvelut Oy samt andra hyresvärdar, såsom företag och stiftelser, hyr ut till välfärdsområdet har i huvudsak övergått till välfärdsområdet i enlighet med de gällande hyresavtalen. Undantag kan anses vara de hyresavtal som har omfattas av lagen om temporär begränsning av vissa av kommunernas och samkommunernas rättshandlingar inom social- och hälsovården.
Nuläget för sektorernas servicenät
Sektorn för hälsovårdstjänster består av tre serviceområden: serviceområdet för hälsostationstjänster, serviceområdet för sjukhustjänster och serviceområdet för munhälsovård. I välfärdsområdet finns åtta hälsostationer som är Korso hälsostation, Björkby hälsostation, Håkansböle hälsostation, Västerkulla hälsostation, Dickursby hälsostation, Mårtensdals hälsostation, Myrbacka hälsostation och Kervo hälsostation. Sjukhustjänster produceras vid tre verksamhetsställen, vid Katrinesjukhuset, i Pejas och i Kervo. Munhälsovårdens tjänster produceras vid 26 tandkliniker samt som mobila tjänster i en fordonsklinik och med hjälp av två pop up-kliniker.
Sektorn för tjänster för barn, unga och familjer består av tre serviceområden: serviceområdet för förebyggande tjänster för familjer, serviceområdet för tjänster som stöder familjer samt serviceområdet för specialtjänster för familjer. Tjänsterna för barn, unga och familjer produceras vid sammanlagt 262 verksamhetsställen, varav 245 är läroanstalter och daghem. Elev- och studerandevård ordnas vid 55 verksamhetsställen för grundläggande utbildning, 152 verksamhetsställen för förskoleundervisning och 24 verksamhetsställen för studerandevård på andra stadiet. Rådgivningstjänster produceras vid nio verksamhetsställen och rehabiliterings- och terapitjänster för barnfamiljer vid fem hälsostationer. Barnskydd dygnet runt ordnas som egen service vid nio enheter.
Sektorn för vuxensocialarbete och funktionshinderservice består av två serviceområden: serviceområdet för tjänster för vuxensocialarbete och serviceområdet för funktionshinderservice. Inom sektorn finns sammanlagt 78 verksamhetsställen, varav 65 i Vanda och 13 i Kervo. Tjänster för vuxensocialarbetet som produceras är social rådgivning, rehabiliterande arbetsverksamhet, dag- och arbetsverksamhet, arbetsträning samt boendeservice som ordnas i nio fastigheter. Funktionshinderservice ordnas vid 17 egna enheter.
Sektorn för äldreservice består av två serviceområden: serviceområdet för service för att bo hemma och serviceområdet för service för omsorgsboende. Äldreservice produceras vid 70 verksamhetsställen, varav 25 producerar köpta tjänster. Inom serviceboende med heldygnsomsorg bedrivs egen produktion i elva fastigheter. Gemenskapsboende produceras i sju fastigheter. Rehabiliterande dagverksamhet för äldre finns vid fem verksamhetsställen.
Tidsplanen för servicenätarbetet
Servicenätarbetet fortsätter under sommaren och våren 2023. Förslag som förberetts behandlas först i välfärdsområdets ledningsgrupp i september, varefter behandlingen fortsätter sektorsvis i framtidssektionerna och på välfärdsområdesfullmäktiges seminarium. Projektförslagen som ska tas med i investeringsplanen behandlas enligt tidsplanen för budgetberedningen.