Beskrivning
Ärendets beredare: sektordirektören för tjänster för barn, unga och familjer Hanna Mikkonen, sektordirektören för service inom äldreomsorg Minna Lahnalampi-Lahtinen, sektordirektören för hälsovårdstjänster Kati Liukko samt sektordirektören för vuxensocialarbete och funktionshinderservice Kirsi Leväpelto
På välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 19.4.2022 § 44 lämnades KD:s fullmäktigegrupps fullmäktigemotion avseende utveckling av varaktiga vård- och servicerelationer i Vanda och Kervo välfärdsområde. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 28 ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Fullmäktigemotionen lyder enligt följande:
”Fullmäktigemotion avseende utveckling av varaktiga vård- och servicerelationer i Vanda och Kervo välfärdsområde.
”Varaktiga vård- och servicerelationer inom social- och hälsovården är ett konkret sätt att uppnå besparingar och säkerställa tjänsternas kvalitet. När en läkare/socialarbetare/medarbetare inom hemvården e.d. känner sin klient, har hen en tydlig bild av situationen som helhet.
Inom hemvården och de övriga socialtjänsterna måste vi satsa på kontinuitet. Om en äldre person får besök av tiotals olika aktörer under en månad, kan vi inte prata om god vård. Varaktiga klientrelationer gör det möjligt att följa upp förändringar i funktionsförmågan och på så sätt kan man minska bland annat onödigt lidande och onödiga kostnadsökningar till följd av fallolyckor.
Ofta berättar också klienterna mer öppet om sina krämpor och levnadsvanor till en bekant läkare än läkare som ständigt byts ut. Klienterna följer bättre anvisningar när de ges av en bekant läkare och tar ansvar för sin egen hälsa. Med en bekant läkare kan ärenden uträttas tryggt även telefonledes eller över videoförbindelse.
Dessutom uppskattar klienterna varaktiga vård- och servicerelationer. Under de senaste årtionden har kontinuiteten dock minskat på mottagningarna. Klienternas otrygghet har ökat, vilket skapar behov av extra besök. Det finns risk för att ansvaret och uppföljningen av vården splittras. Vem ansvarar för vården om läkarna byts ut titt som tätt?
80 procent av hälsovårdens kostnader härrör från klienter som behöver mycket tjänster. Varaktiga vård- och servicerelationer är särskilt viktiga för dessa personer. Detta kan genomföras antingen med modellen med regionalt ansvar, husläkarmodellen eller familjeläkarmodellen. Det är också viktigt att skapa en teammodell för de yrkesutbildade personer som deltar i vården.
Vi fullmäktigeledamöter som undertecknat motionen föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde börjar utveckla modeller som bygger på varaktiga vård- och servicerelationer inom både hälsovården och socialservicen och att det reserveras tillräckliga resurser för utvecklingen av dem.”
Välfärdsområdesstyrelsen beslutade på sitt sammanträde 18.5.2022 § 87 att anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och skickade den vidare för beredning till sektordirektören för hälsovårdstjänster, sektordirektören för tjänster för barn, unga och familjer, sektordirektören för äldreservice samt sektordirektören för vuxensocialarbete och funktionshinderservice och beslutade att svaret ska beredas när sektordirektörena har tillträtt.
Motionen lämnades in redan 2022, men den besvaras först nu på grund av inledandet av välfärdsområdets verksamhet. Svaret har formulerats utifrån den aktuella situationen. Enligt välfärdsområdets förvaltningsstadga som var i kraft 2022 tillämpades under 2022 inte tidsfristen på sex månader på svaren på fullmäktigemotioner, varför svaret på motionen tas upp för beslutsfattande nu.
Svar på fullmäktigemotionen:
Sektorn för hälsovårdstjänster (sektordirektör Kati Liukko)
Fördelarna med kontinuitet i vården är obestridliga. Det finns starka forskningsevidens som visar att när en och samma läkare tar hand om patienten, förbättras kvaliteten i vården, minskar sjukligheten och dödligheten betydligt, minskar det totala behovet av hälsovårdstjänster och de sammanlagda kostnaderna för hälsovården samt förbättras patientnöjdheten. När lagstiftningen om vårdgarantin skärps framhävs dock vårdens tillgänglighet i diskussionerna. Det bör beaktas att tillgänglighet och kontinuitet inte är åtskilda och att de vare sig kan eller bör utvecklas var för sig. Bättre kontinuitet bidrar till bättre tillgänglighet och bättre tillgänglighet gör det lättare att genomföra kontinuitet.
I Vanda och Kervo välfärdsområde har man planerat att i början av 2023 gå över till teammodellen enligt SHM:s utredning Husläkare 2.0. Ett pilotförsök med modellen inleds vid hälsostationerna i Kervo och Kivistö hösten 2023. Utifrån pilotförsöken utvidgas modellen till alla hälsostationer i slutet av 2023–under 2024.
Sektorn för tjänster för barn, unga och familjer (sektordirektör Hanna Mikkonen)
I sektorn för tjänster för barn, unga och familjer anses varaktiga vård- och servicerelationer vara viktiga. Varaktiga relationer ökar tilliten och hjälper klienterna bland annat att föra sina bekymmer på tal.
Serviceförmågan påverkas dock av utmaningar i personaltillgången, som framför allt syns i tillgången på socialarbetare, psykologer och läkare. Även serviceområdena har i sina verksamhetsplaner lyft fram stärkandet av personaltillgången, förmågan att hålla kvar personalen och arbetshälsan som mål.
För sektorn utarbetades 2022 beskrivningar av processen för nya klienter, vilka innefattar både rådgivningsfasen och klienthandledningsfasen. Dessutom har sektorerna utarbetat servicebeskrivningar för alla sina tjänster. Båda åtgärderna bidrar till ökad tydlighet för en klient som söker sig till tjänsterna och till bättre transparens i serviceutbudet. Med smidiga vård- och klientstigar främjas också klientorienteringen och varaktigheten i vård- och klientrelationen.
Sektorn för äldreservice (sektordirektör Minna Lahnalampi-Lahtinen)
Inom äldreservicen beaktas varaktiga vård- och klientrelationer under hela klientstigen. Med en enhetlig process för nya klienter och tydliga beskrivningar av ansvaren inom uppgifterna säkerställer man servicestigens smidighet och samarbetet mellan olika aktörer. I klienthandledningens bedömning av servicebehovet kartläggs alltid både klientens situation som helhet och helheten av de tjänster som behövs, och baserat på detta utses för klienten vid behov en egen kontaktperson enligt 4 § i socialvårdslagen och 17 § i lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre.
Klienthandledningen utser en egen kontaktperson för alla familjer med närståendevård och alla klienter som behöver särskilt stöd. Också för hemmaboende familjer med minnessjukdom, som inte får hemvårdstjänster, utses en egen kontaktperson från klienthandledningen. För klienter inom hemvård, gemenskapsboende och omsorgsboende utses alltid en ansvarig skötare via tjänsten, som ser till att klientens servicehelhet genomförs, att klientens vård- och serviceplan är uppdaterad och att kontinuiteten i vården förverkligas. I hemvårdens och boendeservicens servicebeskrivningar förutsätts att en ansvarig skötare utses för klienten, varigenom man säkerställer att detta genomförs likvärdigt både i den egna servicen och i köpta tjänster.
Personalomsättningen och utmaningarna med personaltillgången har getts särskild uppmärksamhet i sektorns verksamhetsplan och åtgärder för att förbättra situationen har vidtagits tillsammans med välfärdsområdets personaltjänster.
Inom omsorgsboende har man gått över till verksamhet enligt hemvårdsmodellen i hybridhus. I hemvårdsmodellen behöver klienten inte flytta när servicebehovet ändras. Verksamhetssättet gör det möjligt att tillgodose klienternas servicebehov så att tjänsterna rör på sig i stället för klienten. Övergången från gemenskapsboende till serviceboende med heldygnsomsorg underlättas och klientförflyttningarna mellan enheter minskar.
Sektorn för vuxensocialarbete och funktionshinderservice (sektordirektör Kirsi Leväpelto)
I verksamhetsplanen för sektorn för vuxensocialarbete och funktionshinderservice framhävs en smidig klienthandledning, där man i planeringen och utvecklingen av tjänsterna utnyttjar verksamhetssätt som stöder klienternas delaktighet, såsom verksamhet i klientråd och klientrespons. Dessutom utökas personalens möjligheter att delta och påverka genom att möjliggöra dialog med ledningen/cheferna samt beakta personalens idéer i förnyelsearbetet. Inom vuxensocialarbetet används en egen kontaktperson, som vid behov kan använda sig av ett mångprofessionellt samarbetsnätverk när servicebehovet bedöms och stödtjänsterna planeras. Man har velat satsa på personalens orkande och personalstabilitet genom att skapa en egen mentorsmodell för introduktionen av nya arbetstagare.
Inom funktionshinderservicen har varaktiga vård- och servicerelationer redan säkerställts i processen för nya klienter där man utser en egen kontaktperson från åldersgruppsteamet för klienten. Den egna kontaktpersonen ledsagar klienten i den första bedömningen av servicebehovet och när servicebehoven ändras och säkerställer kontinuiteten i tjänsterna i övergångsskeden. För klienten utses en egen kontaktperson när servicen inleds. Om servicebehovet ändras under pågående service, kontaktar den egna kontaktpersonen en medarbetare inom klienthandledningen. Man strävar efter att genomföra boendeplaceringarna på ett sådant sätt att klienten inte behöver flytta från sitt hem, även om det sker förändringar i hälsotillståndet. Vi försöker att engagera personalen så att personalförändringarna ska vara så få som möjligt.
Inom serviceområdet för funktionshinderservice har man under början av året fäst särskild uppmärksamhet vid smidiga serviceprocesser genom ett samarbete mellan klienthandledningen, ordnandet av tjänster och serviceproduktionen. Målet har varit att förebygga avbrott i servicen och påskynda genomförandet av servicen. Genom dessa åtgärder har man uppnått goda resultat i personalstabiliteten.