Beskrivning
Ärendets beredare: ekonomidirektör Hanna Heinikainen
Vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 21.6.2022 § 66 lämnade Soile Eriksson ett fullmäktigeinitiativ om att börja använda barnbudgetering i Vanda och Kervo välfärdsområde. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 35 fullmäktigeledamöter. Fullmäktigemotionen lydde enligt följande:
"Finland har förbundit sig att följa FN:s konvention om barnets rättigheter. Konventionen förpliktar kommuner och andra aktörer bland vilka staten har fördelat sina uppgifter. Därmed förpliktar den också välfärdsområdena. FN:s kommitté för barnets rättigheter förutsätter att tillräckliga resurser reserveras för tjänster riktade till barn och att anslagen följs upp effektivt. Barnbudgetering är ett sätt att svara på dessa krav. Barnbudgetering har också skrivits in i planen för genomförandet av den nationella barnstrategin.
Barnbudgetering innebär uppföljning av budgeterade utgifter och inkomster som hänför sig till barn samt förhandsbedömning av budgetbeslutens konsekvenser för barn och uppföljning av konsekvenserna. Syftet med barnbudgeteringen är att synliggöra hur stor del av medlen som används för barn och unga, hur resursfördelningen förhåller sig till de uppställda målen för barns och ungas välfärd och vilka effekter budgeteringen har på barns och ungas välfärd. Barnbudgeteringen ger verktyg för kunskapsbaserad ledning för att utveckla tjänsterna och lösa problempunkter.
Utöver barnets bästa ger barnbudgeteringen också fördelar för den offentliga ekonomin, eftersom man med hjälp av den kan säkerställa att finansieringen riktas effektivt. Alla invånare på välfärdsområdet har nytta av att de offentliga medlen riktas effektivt och ändamålsenligt till vad de är avsedda för. På lång sikt bidrar barnbudgeteringen till att rikta anslagen rättvist och effektivt. Detta förbättrar också transparensen i budgeteringen.
När riksdagen godkände social- och hälsovårdsreformen var en förutsättning att barnbudgeteringen och bedömningen av konsekvenserna för barn utvecklas så att dessa kan börja användas i välfärdsområdena i den årliga budgeten så snart som möjligt efter att verksamheten inletts. Därför har barnbudgeteringen modellerats ur både kommunernas och statens synvinkel i projektet "Barnorienterad budgetering" (SRK TEAS 2018–2019). Senast pilottestades den i statsbudgeten för 2022. Arbetsgruppen som utreder barnbudgeteringen har också föreslagit att barnbudgeteringen ska bli en etablerad del av statens budgetproposition 2023.
Aktuell information om barnbudgetering och bedömningen av konsekvenserna för barn finns bland annat i verket "Bättre beslut genom bedömning av konsekvenserna för barn – Bedömning av konsekvenserna för barn, barnbudgetering samt barn och unga som informationsproducenter inom välfärdsområdet: Anvisning för beslutsfattare, ungdomsfullmäktige och tjänsteinnehavare inom välfärdsområdena.” på adressen: Https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/163774 (Iivonen, E. & Pollari, K. 2022.).
Med hjälp av barnbudgetering förbättras förverkligandet av barnets rättigheter också i Vanda och Kervo välfärdsområde. Metoden kan i framtiden även utvidgas till andra befolkningsgrupper, ifall den upplevs vara bra. Vi undertecknade fullmäktigeledamöter föreslår att Vanda och Kervo välfärdsområde börjar använda barnbudgetering."
Välfärdsområdesstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 16.8.2022 § 150 anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och vidarebefordra den till ekonomiberedningsdirektören för beredning.
Motionen lämnades in redan 2022, men besvaras först nu på grund av att välfärdsområdet nu har inlett verksamheten. Svaret grundar sig på den aktuella situationen. Enligt välfärdsområdets förvaltningsstadga, som var i kraft 2022, tillämpades inte tidsfristen på 6 månader för svaren på fullmäktigemotionerna 2022, och därför kommer svaret på motionen att tas upp för beslutsfattande nu.
Svar på fullmäktigemotionen:
I motionen föreslås att Vanda och Kervo välfärdsområde börjar använda barnbudgetering. Barnbudgetering innebär uppföljning av budgeterade utgifter och inkomster som hänför sig till barn samt förhandsbedömning av budgetbeslutens konsekvenser för barn och uppföljning av konsekvenserna. Syftet med barnbudgeteringen är att synliggöra hur stor del av medlen som används för barn och unga, hur resursfördelningen förhåller sig till de uppställda målen för barns och ungas välfärd och vilka effekter budgeteringen har på barns och ungas välfärd. Barnbudgeteringen ger verktyg för kunskapsbaserad ledning för att utveckla tjänsterna och lösa problempunkter.
Barnbudgetering innebär inte att man gör en separat "barnbudget", utan det är fråga om att granska anslagen som är riktade till barn i budgeten som en helhet.
I Vanda och Kervo välfärdsområde är var femte invånare under 18 år, vilket syns som ett stort servicebehov inom alla tjänster för barnfamiljer, framför allt inom förebyggande tjänster och tjänster för tidigt stöd. Det finns fler barnfamiljer som under en lång tid får utkomststöd än på andra håll i landet. Fattigdom i barnfamiljer har ett samband med många sociala problem, såsom risk för utslagning och en försämring av familjernas välbefinnande. Behovet av barnskydd i området är högst i landet. Frågan om att betrakta dessa aspekter med tanke på konsekvenserna för barn är viktig och aktuell.
Vanda och Kervo välfärdsområde har i sin strategi förbundit sig till den nationella barnstrategin genom att utveckla tjänsterna så att de är barn- och familjeorienterade samt genom att förbinda sig till de centrala målen i barnstrategin, såsom barns och ungas delaktighet och bedömning av vilka konsekvenser beslut har för barn.
I strategin för Vanda och Kervo välfärdsområde konstateras också att särskild uppmärksamhet fästs vid tillgången till tjänster för vuxna, barnfamiljer och unga med missbruksproblem och psykiska problem, så att man i ett så tidigt skede som möjligt kan säkerställa ett tillräckligt stöd från både social- och hälsovårdstjänsterna och bland annat förebygga omhändertagande av barn. I fortsättningen utvecklas fungerande indikatorer för uppföljningen.
I barnbudgeteringen är det bl.a. fråga om en förhandsbedömning av budgetbeslutens konsekvenser för barn. Inom social- och hälsovårdsväsendet i Vanda stad ingick bedömningen av konsekvenserna för barn i en mer omfattande förhandsbedömning av konsekvenserna. Även för välfärdsområdet utarbetas under hösten 2023 en egen modell för förhandsbedömning i vilken konsekvenserna för barn beaktas.
I Vanda och Kervo välfärdsområdes organisation har de centrala tjänsterna för barn och unga koncentrerats till sektorn för tjänster för barn, unga och familjer. Sektorn har till uppgift att främja välbefinnandet hos barn, unga och familjer i välfärdsområdet genom att ordna lagstadgade förebyggande, stödjande och korrigerande social- och hälsovårdstjänster. Sektorn är indelad i serviceområdena för förebyggande tjänster för familjer, tjänster som stöder familjer och specialtjänster för familjer. Som en del av organisationen av de olika organen verkar sektionen för tjänster för barn, unga och familjer. I fråga om budgeten riktas alla kostnadsställen inom denna sektor på ett eller annat sätt till barn, unga och familjer och allokeringen av medel kan redan nu följas upp till dessa delar.
Dessutom sker en betydande del av arbetet som gäller barn och unga där man möter familjer. Dessa är i synnerhet hälsostationstjänster, mun- och tandvård för minderåriga, missbrukar- och mentalvårdstjänster, vuxensocialarbete och funktionshinderservice för barn med funktionsnedsättning. Integrationen av klientorienterade tjänster som stöder barnens välbefinnande utvecklas kontinuerligt i välfärdsområdet. I fråga om andra tjänster, än tjänster inom sektorn för barn, unga och familjer, är det för närvarande inte möjligt att specificera kostnaderna med nuvarande uppföljningsobjekt och det kräver betydande satsningar på rapporteringen i Apotti.
I samband med utvecklingsarbetet för kunskapsbaserad ledning börjar man skapa en noggrannare produktion av information för respektive klientgrupp än vad som är fallet i nuläget. Utifrån informationen kan man i förhandsbedömningen av riktlinjerna bättre beakta de ekonomiska aspekterna än vad som är möjligt i detta skede. Den datapoolslösning som byggs upp i välfärdsområdet gör det möjligt att i fortsättningen kombinera och behandla uppgifter samt som ett resultat av detta få noggrannare och mer omfattande analyser av statistiken och ekonomin som gäller verksamheten för barn och unga.
I fullmäktigemotionen föreslås att Vanda och Kervo välfärdsområde börjar använda barnbudgetering. Välfärdsområdet håller på att starta ett pilotprojekt för barnbudgetering som en del av den projektfinansiering välfärdsområdet beviljats för projektet BraFamiljecenter (HyväPerhekeskus) inom Finlands program för hållbar tillväxt (RRP). Vanda och Kervo välfärdsområde har också ansökt om statsunderstöd för pilotförsöket med barnbudgetering, som social- och hälsovårdsministeriet beviljar som en del av den nationella barnstrategin. Genom att pilottesta barnbudgeteringen i Vanda och Kervo välfärdsområde vill man utreda hur barnbudgeteringen kan genomföras regelbundet så att den ger bästa möjliga klient- och kostnadseffektivitet.
Beslutsförslag
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar föreslå för välfärdsområdesfullmäktige att välfärdsområdesfullmäktige antecknar den inkomna utredningen som svar på fullmäktigemotionen för kännedom och konstaterar att fullmäktigemotionen är slutbehandlad.
Beslut
Beslutsförslaget godkändes enhälligt utan diskussion.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.