Beskrivning
Ärendets beredare: sektordirektören för tjänster för barn, unga och familjer Hanna Mikkonen och sektordirektören för hälso- och sjukvårdstjänster Kati Liukko
Vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 19.4.2022 § 44 lämnade Jussi Saramo fullmäktigemotionen "Fullmäktigemotion för utarbetande av en neurospektrumstrategi". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 20 fullmäktigeledamöter. Fullmäktigemotionen lydde enligt följande:
"Antalet neuropsykiatriska diagnoser ökar och beroende på beräkningssättet kan upp till 10 % av befolkningen betraktas som en person inom neurospektrumet. Ett enormt antal människor blir ändå fortfarande utan diagnos och det finns många övergripande problem i tjänsterna.
Människor inom neurospektrumet, till vilka hör bland annat autismspektrumet, ADHD och Tourettes syndrom, upplever ständigt utmaningar i olika skeden av livet. Utmaningar och problem med att förstå stödbehoven förekommer i stor utsträckning redan inom småbarnspedagogiken, i skolan och studierna.
Trots det stora behovet är tjänsterna för människor inom neurospektrumet splittrade, produktionsansvaret oklart och man får ofta inte tillräckligt och nödvändigt stöd i rätt tid. Dessutom finns det stora ojämlikheter i hur tjänsterna förverkligas och familjerna är själv tvungna att reda ut sina rättigheter till olika stödformer, vilket för många kan ta flera år. Om diagnosen drar ut på tiden orsakar det en negativ spiral och orsakar problem på individ- och samhällsnivå. I synnerhet i övergångsfaser finns det en ökad risk för att en person inom neurospektrumet inte får den hjälp och det stöd hen behöver.
Inom primärvården varierar kompetensen mycket och vårdvägarna är slumpmässiga. I synnerhet inom mentalvårdstjänsterna är kunskap om neurospektrumet väsentligt, eftersom personernas psykiska diagnos kan dölja neuropsykiatriska störningar. Upp till 40 procent av dem som fått en diagnos inom autismspektrumet har också en psykiatrisk diagnos och dessutom har de en förhöjd självmordsrisk.
Ett stort problem är också genomförandet av stöd för lärande och skolgång samt individuella arrangemang och undervisningsarrangemang. Stödet och arrangemangen varierar områdesvis och är på många ställen bristfälliga, särskilt bland barn och unga inom autismspektrumet. Stödbehoven identifieras inte alltid, eftersom var och en har individuella och varierande symtom, styrkor och stödbehov.
På grund av splittrade tjänster, brister i kompetensen bland yrkesutbildade personer, variationer i stödet för skolgången och i primärvårdens kännedom om neurospektrumet återspeglas utmaningarna lätt också i personens närståendes liv och hela familjens ork. De anhöriga är ofta tvungna att utföra uppgifter som borde höra till samhället.
Med hjälp av den neuropsykiatriska strategin är det möjligt att förenhetliga de neuropsykiatriska tjänsterna, förbättra kvaliteten på tjänsterna och personalens kompetens, förtydliga olika stödformer och utveckla stödet i övergångsskeden.
Med stöd av det ovan nämnda föreslår vi att Vanda och Kervo välfärdsområde vidtar åtgärder för att bereda en neurospektrumstrategi.”
Välfärdsområdesstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 18.5.2022 att anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och skickade den vidare till sektordirektören för hälso- och sjukvårdstjänster och sektordirektören för tjänster för barn, unga och familjer för beredning. Svaret ombads beredas när sektordirektörerna inledde sitt arbete.
Motionen lämnades in redan 2022, men besvaras först nu på grund av att välfärdsområdet nu har inlett verksamheten. Svaret grundar sig på den aktuella situationen. Enligt välfärdsområdets förvaltningsstadga, som var i kraft 2022, tillämpades inte tidsfristen på 6 månader för svaren på fullmäktigemotionerna 2022 och därför kommer svaret på motionen att tas upp för beslutsfattande nu.
Svar på fullmäktigemotionen:
Sektorn för tjänster för barn, unga och familjer
Sektorn för tjänster för barn, unga och familjer har till uppgift att främja välbefinnandet hos barn, unga och familjer i välfärdsområdet genom att ordna lagstadgade förebyggande, stödjande och korrigerande social- och hälsovårdstjänster. Sektorn har ställt upp som mål bl.a. att förtydliga arbetsfördelningen mellan aktörer som stöder och vårdar barns och ungas psykiska hälsa och att intensifiera samarbetet mellan såväl vårdinstanser som kommuner, organisationer och andra aktörer, så att dessa aktivt arbetar för att stärka barns, ungas och familjers välfärd. (Budgeten 2023 och verksamhetsplaner)
De neuropsykiatriska särdragen är i regel närvarande under hela livet i barnets/den ungas vardag och även i hens närmiljö. Därför är tidigt stöd (i första hand psykoedukation, stöd i vardagen, vid behov diagnostik samt vård och rehabilitering) viktigt för att barnet/den unga och även hens närmaste krets ska lära sig att leva med särdragen och hitta lämpliga sätt att bevara funktionsförmågan i olika situationer i vardagen. Ett viktigt mål för sektorn är att till exempel i och med ADHD-behandlingsvägen, i enlighet med God medicinsk praxis-rekommendationen, föra diagnostik, uppföljning och stöd till basnivån så nära barnets och den ungas vardag som möjligt. För elever i den grundläggande utbildningen har diagnostiken byggts in i elevhälsotjänsterna. I vårdplanen, som utarbetas av en läkare, antecknas de stödåtgärder som överenskommits med elevhälsan, eventuell läkemedelsbehandling och enligt behov handledning t.ex. vidare till familjerådgivningen eller till Nuppi. Samtidigt kan man erbjuda barnets vårdnadshavare stöd för att fungera tillsammans med ett barn som beter sig utmanande.
För föräldrar till barn med neuropsykiatriska särdrag är information av största vikt och i Vanda och Kervo välfärdsområde har man velat satsa på att tillhandahålla informationen på ett lättillgängligt sätt. Som en del av utvecklingen av familjecentren inom projektet Framtidens social- och hälsocentral har man skapat psykoeduktivt material som är tillgängligt för familjerna på Vanda och Kervo välfärdsområdes Youtube-kanal. Videorna beskriver det neuropsykiatriska spektrumet och ger vårdnadshavarna praktiska tips för vardagen och om hur man agerar med barnet. Videorna lämpar sig för vårdnadshavare och familjer som behöver stöd med utmaningar i anslutning till barnets beteende, uppmärksamhet och/eller interaktion. Youtube: @vakehyva. En del av videorna finns på svenska, engelska, ryska och estniska.
En fungerande växelverkan mellan den vuxna och barnet utgör grunden för all verksamhet och barnets välfärd. Positiv växelverkan gör det möjligt för barnet att uppleva trygghet. Neuropsykiatriska svårigheter återspeglas lätt i interaktionerna och ökar risken för negativa interaktionscirklar. Förutom individuella vårdvägar arbetar man därför till exempel inom elevvården också tillsammans för välfärden. Detta omfattar till exempel systematiskt arbete med klasser och elevgrupper, verksamhet som riktar sig till föräldrar och som främjar elevernas studier, lektioner som främjar emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter och utbildning av lärarna i frågor som påverkar elevernas välfärd.
Alla enheter inom tjänsterna för barn, unga och familjer har i början av året satsat på ett arbetssätt som förenhetligar, utvecklar och samordnar arbetet. Enheternas, uppgiftsområdenas och serviceområdets verksamhetsplaner stöder detta arbete. Flera utvecklingsplaner (bl.a. tjänster som tillhandahålls i hemmen för barnfamiljer och rådgivnings- och handledningstjänster för barnfamiljer) har utarbetats och inletts under våren 2023. För personalen inom tjänsterna för barn, unga och familjer har det ordnats utbildning om neuropsykiatriska symtom som stöd för arbetet. Man kommer att fokusera på ämnet och satsa på åtgärder även i fortsättningen i samband med att utbildningsplanen utarbetas.
Sektorn för hälsovårdstjänster
Sektorn för hälsovårdstjänster producerar lagstadgade primärvårdstjänster för vuxna personer inom neurospektrumet. Vid ordnandet av tjänsterna beaktas dessutom den nationella strategin för psykisk hälsa 2020–2030 (bifogas som kompletterande material), som gäller alla tillstånd i anknytning till den psykiska hälsan och som klassificeras som psykiska störningar oberoende av diagnos. Strategin beaktar således också vuxna inom neurospektrumet. Särskilda tyngdpunkter i den nationella strategin är bl.a. tidigt stöd och utveckling av mentalvårdstjänsterna.
Målet för sektorn för hälsovårdstjänster är att fortsätta utveckla lågtröskeltjänsterna inom mentalvården. Inom sektorn svarar man på problem med anknytning till den psykiska hälsan genom att förbättra tillgången till mentalvårdstjänster och tjänsternas effektivitet. Dessutom stärks mentalvårdshjälpen genom att öka både resurserna och kompetensen i första linjen. Kvaliteten på vårdverksamheten styrs av God medicinsk praxis-rekommendationerna. En bra kundorienterad service tryggas dessutom genom en utveckling av vårdvägarna. Samarbetet för att utveckla vårdvägarna fortsätter med olika sektorer och den specialiserade sjukvården.
Under de senaste åren har misstankar om i synnerhet vuxnas ADHD ökat. Utredningarna och diagnostiseringen av en misstanke om ADHD hos vuxna grundar sig på uteslutning av andra psykiska störningar och kräver omfattande utredningar inom primärvården och den specialiserade sjukvårdens arbetsinsats. Denna process kräver väldigt mycket resurser. Största delen av de vuxna som misstänker störningar i neurospektrumet klarar sig relativt bra. Behovet av mentalvårdstjänster är redan nu stort och alla resurser som vi använder för att undersöka en störning i neurospektrumet är minskar på resurserna som kan riktas till de grupper vars prognos är sämre.
Eftersom diagnostiseringen av neurospektrumstörningar hos vuxna och inledandet av medicinering kräver konsultation av och/eller möten med en specialistläkare i psykiatri, kan vi inte heller bygga upp vården utan att vuxenpsykiatrin deltar. För att underlätta diagnostiseringen och vården av neuropsykiatriska patienter och öka tjänsternas effektivitet behöver vi ett tätare samarbete mellan den specialiserade sjukvården och primärvården, riktlinjer för diagnostisering och framför allt prioritering.
Inom HUS område har det gjorts flera försök att skapa en fungerande vårdkedja för vuxna ADHD-patienter, som även mentalvårdsenheten i Vanda har deltagit i så att vi konsekvent ska kunna svara på det ökade servicebehovet. Ändå befinner vi oss i välfärdsområdet fortfarande i en situation där en större del av befolkningen upplever att de behöver diagnostiska utredningar än vad vi kan tillhandahålla.
Personalens kompetens har stärkts med hjälp av utbildningar. I en färsk fortbildning 25.4 för allmänläkare i psykiatri och missbruksmedicin behandlades bland annat diagnostik och behandling av ADHD hos vuxna. Behovet av tilläggsutbildning har noterats även inom andra yrkesgrupper. Sektorn för hälsovård beaktar även i fortsättningen temat neurospektrum i den kommande utbildningsplanen. Personalens kompetens ska stärkas inom hälsostationstjänsterna, särskilt mentalvårdstjänsterna.
Sektorn för hälsovårdstjänster konstaterar att problemen i vårdkedjorna då det gäller neurospektrumstörningar hos vuxna inte kan lösas med välfärdsområdets neurospektrumstrategi. Däremot behöver vi riksomfattande handledning och prioriteringar för vilka alla som upplever neuropsykiatriska symtom som ska undersökas inom den offentliga hälso- och sjukvården samt framför allt en tydligare arbetsfördelning mellan vuxenpsykiatrin och primärvården. Om det nationellt konstateras att primärvården i fortsättningen ansvarar för diagnostiseringen och behandlingen av neurospektrumstörningar hos vuxna, bör ändamålsenliga utbildningar och resurser ordnas för detta.
Gemensamt avslutande utlåtande från sektorn för tjänster för barn, unga och familjer och sektorn för hälsovårdstjänster
Vi anser att det för närvarande inte finns något behov av att bereda en separat neurospektrumstrategi. Vanda och Kervo välfärdsområde fortsätter ovan nämnda utvecklingsåtgärder och följer eventuella ändringar i lagstiftningen samt nationella mål.