Beskrivning
Vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 8.3.2022 § 16 lämnade Gröna fullmäktigegruppen ett fullmäktigeinitiativ om tryggandet av tillräckliga mentalvårds- och missbrukartjänster i Vanda och Kervo välfärdsområde. Fullmäktigemotionen har undertecknats av 12 fullmäktigeledamöter. Fullmäktigemotionen lydde enligt följande:
"Tillräckliga mentalvårds- och missbrukartjänster ska tryggas i Vanda och Kervo välfärdsområde.
Vanda och Kervo välfärdsområde utreder nuläget för mentalvårds- och missbrukartjänsterna och behovet av eventuella tilläggsresurser för lågtröskeltjänster samt att man vid behov förbereder sig på detta i budgetförslaget för 2023."
Välfärdsområdesstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 7.4.2022 anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och vidarebefordra den till sektordirektören för hälsovårdstjänster för beredning och att svaret bereds i det skede då sektordirektören för hälsovårdstjänster har inlett sitt arbete.
Motionen lämnades in redan 2022, men besvaras först nu på grund av att välfärdsområdet nu har inlett verksamheten. Svaret grundar sig på den aktuella situationen. Enligt välfärdsområdets förvaltningsstadga, som var i kraft 2022, tillämpades inte tidsfristen på 6 månader för svaren på fullmäktigemotionerna 2022, och därför kommer svaret på motionen att tas upp för beslutsfattande nu.
Svar på fullmäktigemotionen:
Inledning: Ett jämlikt och högklassigt genomförande av lågtröskeltjänster inom missbrukar- och mentalvården i välfärdsområdet anses viktigt. Tröskeln för att söka vård borde sänkas och hänvisningen till nödvändig vård borde påskyndas. Mentalvårds- och beroendefrågor är en gemensam fråga för social- och hälsovårdstjänsterna. Det är viktigt att man tar tag i problemen i ett så tidigt skede som möjligt. På så sätt minskas också det stigma som finns i anslutning till dessa sjukdomar. Vården av den psykiska hälsan och beroendet bör genomföras likvärdigt och parallellt med den övriga hälso- och sjukvården.
Förslag till utvecklingsmodell: Hälsostationernas mentalvårds- och missbrukartjänster utvecklas och förenhetligas genom att man på varje hälsostation inrättar Miepä-lågtröskelpunkter enligt den befintliga och beprövade modellen vid Kervo hälsostation (se en noggrannare beskrivning av nuläget på sidan 6). Vid de kommande Miepä-punkterna skulle mottaggningsarbetet ske i form av walk-in-mottagning utan tidsbokning, korta kartläggnings- och vårdperioder med tidsbokning inom ramen för resurserna samt som en del av områdets egen substitutionsbehandling. Arbetet vid Miepä-punkterna skulle vara multiprofessionellt, eftersom tjänsterna besöks av fler unga vuxna än tidigare och av klienter som lider av flera parallella problem och som behöver omfattande och nätverksbaserat stöd. Verksamheten vid Miepä-punkterna planeras att standardiseras i hela välfärdsområdet så att särdragen hos befolkningen på området för varje hälsostation beaktas i resursfördelningen och viktningen av funktionerna. Miepä-punkterna skulle samarbeta intensivt med hälsostationens övriga tjänster och missbrukar- och mentalvårdstjänsterna för att genomföra en högklassig och smidig vårdprocess för klienterna.
Fördelar/utvecklingsmodellens mål:
Direkta fördelar för klienten
- Stärka lågtröskeltjänsterna; i fortsättningen har klienten utöver telefontjänsten en annan rutt till lågtröskeltjänsterna inom missbrukar- och mentalvården Med detta säkerställer man att det är lätt att få tillgång till tjänsterna och att vården genomförs i rätt tid.
- Klienten får tillgång till lågtröskeltjänster inom missbrukar- och mentalvården via sin egen hälsostation. Ojämlikheten i tillgången till missbrukar- och mentalvårdstjänster skulle minska.
- Med en lyckad nivåstrukturering av vården och smidiga servicerutter skulle vi kunna förkorta tiden för att få tillgång till tjänsterna, dvs. klienten skulle snabbare få den vård hen behöver. Behandling vid rätt tidpunkt är effektivare och förebygger att problemen blir mer komplicerade och långvariga.
Fördelar för välfärdsområdet och serviceprocesserna
- Enligt överläkarnas bedömning är 15–25 % av orsakerna till besöken vid VaKes akutmottagningar förknippade med psykiska problem och missbruksproblem. Genom att hänvisa dessa klienter till Miepä-punkterna skulle man kunna minska överbelastningen både på hälsostationernas akutmottagningar och på HUS redan kraftigt överbelastade samjourer.
- Öppnandet av Miepä-punkter utan tidsbokning skulle komplettera arbetet som görs i första linjen och samarbetet mellan missbrukar- och mentalvårdstjänsterna i välfärdsområdet. Reformen är också i linje med förenhetligandet av telefontjänsten för mentalvårds- och missbrukartjänster (alla ingångsvägar är gemensamma för mentalvårds- och missbrukartjänsterna).
- Skulle möjliggöra att hälsostationerna i omfattande utsträckning skulle kunna börja använda den nationella verksamhetsmodellen Första linjens terapier som redan är i användning inom missbrukar- och mentalvårdstjänsterna.
- Skulle stärka nivåstruktureringen av vården och hänvisningen till vård samt bedömningen av effekten enligt verksamhetsmodellen Första linjens terapier.
- Skulle stärka samarbetet mellan hälsostationerna och missbrukar- och mentalvårdstjänsterna.
- Genom att öka stödet i ett tidigt skede kan man förhindra att problemen fördjupas och därigenom minska belastningen på den specialiserade sjukvården samt säkerställa att klienter som kräver intensivare stöd rör sig smidigare mellan tjänsterna på basnivå och den specialiserade sjukvården.
- Genom att öka antalet vårdplatser inom opioidsubstitutionsbehandlingen i välfärdsområdets egna tjänster skulle man minska behovet av köpta tjänster och dämpa de ständigt ökande kostnaderna.
- För närvarande har substitutionsvården cirka 400 klienter, varav drygt hälften inom köpta tjänster.
- Antalet klienter ökar med cirka 70 klienter per år.
- Producenter av köpta tjänster erbjuder inte annat stöd/annan vård som stöd för läkemedelsbehandlingen, vilket syns som ett ökat behov av avvänjning och rehabilitering på institution.
- Att vårda en del av de köpta tjänsternas klienter för substitutionsbehandling vid Miepä-punkterna på hälsostationerna skulle innebära betydande inbesparingar då det gäller kostnaderna för substitutionsbehandlingen och förbättra kvaliteten på vården.
De ovan beskrivna förändringarna i verksamheten och inrättandet av Miepä-punkter på alla hälsostationer skulle kräva betydande tilläggsresurser till hälsostationstjänsterna. En del av kostnaderna kan sparas bl.a. genom att man avstår från köpta tjänster inom opiatsubstitutionsbehandlingen eller genom att man omorganiserar arbetet för en del av resurserna. Men om man vill göra en så här omfattande satsning på förebyggande och tidigt lågtröskelarbete och bl.a. på verksamheten inom Första linjens terapier lyckas det inte enbart med nuvarande resurser genom att ändra på arbetet. Därför har denna motion betydande budgeteffekter.
Sammankoppling till olika helheter
Hälso- och sjukvårdslagen (29.12.2022/1281)
I lagreformen har bestämmelser om mentalvård (27 §) och missbrukar- och beroendevård (28 §) lagts till i hälso- och sjukvårdslagen. Välfärdsområdets organiseringsansvar har sedan 1.1.2023 omfattat mentalvårdsarbete som integrerats i hälsovårdstjänsterna. Målet med arbetet är att inom basservicen erbjuda rådgivning, handledning och information om faktorer som skyddar och äventyrar den psykiska hälsan. Övriga mål är att ordna psykosocialt stöd för individen och hens närmaste krets och att samordna tjänsterna. Motsvarande mål har fastställts för ordnandet av missbrukar- och beroendevård. I lagen betonas missbrukar- och beroendearbete inom hälso- och sjukvårdstjänsterna: förebyggande arbete, handledning samt samarbete med yrkesutbildade personer inom olika branscher så att klienten får heltäckande vård enligt sitt behov. I och med lagen hör missbrukar- och mentalvårdsarbetet till alla som bedömer behovet av vård eller tjänster och tillhandahåller social- och hälsovårdstjänster. Enligt lagreformen: "Vården av den mentala hälsan samt missbrukar- och beroendevård borde ordnas på ett mångsidigt sätt. Detta innebär förutom sjukhus- och öppenvård även till exempel mobila tjänster som tillhandahålls i patientens hem." Inrättandet av Miepä-punkter på hälsostationerna skulle i fortsättningen möjliggöra förutom de nuvarande mobila missbrukartjänsterna även mobila mentalvårdstjänster.
Nationella strategier
Strategin för psykisk hälsa (bifogas som kompletterande material)
I strategin vill man förbättra tillgången till servicen i rätt tid och öka samarbetet mellan olika vårdinstanser. Mentalvården anses bäst genomföras som en del av primärvården, varvid även andra vårdbehov kan beaktas. Till den omfattande servicen hör också socialservice, socialrådgivning och säkerställande av förmåner i anslutning till utkomsten.
Utdrag ur strategin för psykisk hälsa:
”Psykiatriska tillstånd kan förebyggas och behandlas effektivt, och den diskriminering och stigmatisering som är förknippad med dem minskas. Eftersom psykisk ohälsa är en utmaning för folkhälsan bör tillgången till vård (inkl. missbrukarvård) förbättras så att den motsvarar nivån i övriga social- och hälsotjänster.”
”Inledningsvis genomförs strategin genom att öka tillgången till förebyggande tjänster och vård på basnivå samt den samarbetsstruktur som behövs för att upprätthålla dessa.”
Rusmedels- och beroendestrategi (bifogas som kompletterande material)
"Strategins tyngdpunkter: 1) stärka tillgodoseendet av rättigheterna hos dem som använder berusningsmedel och upplever negativa konsekvenser 2) stärka samarbetet, informationsgången, sakkunskapen och kunskapsunderlaget 3) stödja fungerande lösningar och söka nya lösningar 4) säkerställa kvaliteten och tillgängligheten på tjänsterna inom det förebyggande rusmedelsarbetet 5) säkerställa sakkunskapen och samarbetet i frågor som gäller rusmedel och beroende på statsrådsnivå.
Utdrag ur rusmedels- och beroendestrategin:
"Samarbetet med mentalvårdstjänsterna är viktigt, eftersom samsjuklighet är vanligt."
"Vid reformen av lagstiftningen om missbrukartjänster och mentalvårdslagstiftningen fästs uppmärksamhet vid en optimal användning av resurserna, deras tillräcklighet och inriktning samt samordning av tjänsterna, säkerställande av enhetliga tjänster och åtgärder för att minska skadorna."
Verksamhetsmodellen Första linjens terapier
Vanda och Kervo började 2022 använda den nationella verksamhetsmodellen Första linjens terapier i sina missbrukar- och mentalvårdstjänster. Verksamhetsmodellen har utvecklats i samarbete med universitetssjukhusen och välfärdsområdena i en omfattande projekthelhet. I verksamhetsmodellen Första linjens terapier är målet att personer som lider av lindriga och medelsvåra psykiska störningar snabbt ska få tillgång till effektiv vård. Detta mål stöds av en enhetlig bedömning av vårdbehovet och snabb hänvisning till vård med hjälp av Terapinavigatorn samt av nya evidensbaserade metoder för psykosocial behandling genom handledd egenvård samt kognitiv kortterapi. Med verksamhetsmodellen strävar man efter att nå klienterna i ett tidigare skede och förhindra att problemen fördjupas och minska behovet av intensifierade tjänster. Finansieringen av samordningsprojektet pågår till slutet av 2025 och under projektet skapas permanenta servicestrukturer för områdena. I verksamhetsmodellen utbildas anställda inom primärvården som vårdar mentalvårds- och missbrukarpatienter bl.a. i att använda Terapinavigatorn, i handledd egenvård och kognitiv kortterapi.
Användningen av verksamhetsmodellen Första linjens terapier har börjat bra i Vanda och Kervo välfärdsområde. Terapinavigatorn används för att bedöma vårdbehovet och hänvisa till vård, handledd egenvård har kunnat prövas på hälsostationerna och de första kognitiva kortterapeuterna blir klara sommaren 2023. För närvarande granskas och utvecklas strukturerna för hänvisningen till vård och nivåstruktureringen av vården. Med Miepä-punkterna skulle man kunna stärka hänvisningen till vård i rätt tid och på rätt nivå enligt verksamhetsmodellen Första linjens terapier.
Beslutsförslag
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar föreslå för välfärdsområdesfullmäktige att välfärdsområdesfullmäktige antecknar den inkomna utredningen som svar på fullmäktigemotionen för kännedom och konstaterar att fullmäktigemotionen är slutbehandlad.
Ändrat beslutsförslag:
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att komplettera svaret enligt följande: Grupperna informeras om budgetkonsekvenserna i samband med budgetprocessen.
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar föreslå för välfärdsområdesfullmäktige att välfärdsområdesfullmäktige antecknar den inkomna utredningen som svar på fullmäktigemotionen för kännedom och konstaterar att fullmäktigemotionen är slutbehandlad.
Beslut
Föredragandens ändrade beslutsförslag godkändes enhälligt efter diskussion.
Mer information om beslutet ges av välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vakehyva.fi.