Beskrivning
Beredare av ärendet: Ekonomiberedningsdirektör Hanna Heinikainen och controller Laura Kujanpää
Välfärdsområdets inkomster kan vara på kontot vid ett annat datum än då utgifterna ska betalas. Det här leder till behov av korttidsfinansiering, eftersom det ska finnas tillräckliga medel på kontot för betalning av fakturor och löner.
Enligt 77 § i förvaltningsstadgan som godkändes av välfärdsområdesfullmäktige 31.5.2022 ska i finansförvaltningen välfärdsområdets likvida medel förvaltas så att likviditeten tryggas, betalningsrörelsen hålls uppdaterad, de kortfristiga lånen planeras och de likvida medlen placeras i överensstämmelse med de principer för placeringsverksamheten som välfärdsområdet godkänt. Finansieringsbehovet får inte täckas med långfristiga lån. Välfärdsområdet kan ta ett långfristigt lån inom gränserna för en sådan fullmakt att uppta lån som statsrådet beslutar om. Till övriga delar fattar välfärdsområdesfullmäktige beslut om principerna för upplåning och utlåning. I samband med att budgeten godkänns fattar välfärdsområdesfullmäktige beslut om ändringar i utgivna lån och främmande kapital. Välfärdsområdesstyrelsen fattar beslut om långfristig upplåning (lån med en löptid på över ett år) och utlåning i enlighet med de principer som välfärdsområdesfullmäktige godkänt. Välfärdsområdesstyrelsen kan delegera beslutanderätt som gäller upplåning och utlåning till en underlydande myndighet. Det föreslås att ekonomiberedningsdirektören beviljas rätten att fatta beslut om kortfristig upplåning (lån med en löptid på mindre än ett år). I övrigt svarar välfärdsområdesstyrelsen för välfärdsområdets likvida medel. För den praktiska skötseln av de likvida medlen svarar den tjänsteinnehavare som ansvarar för finansförvaltningen.
Behovet för långfristig finansiering för investeringar ordnas inom ramarna för en sådan fullmakt att uppta lån som statsrådet beslutar om, som bestäms om i 15 § i lagen om välfärdsområden, bestämmelser om investeringsplanen i 16 § i den lagen och bestämmelser om utvärderingsförfarandet i 122–124 § i den lagen. Någon reglering om kortfristig upplåning eller annan kortfristig finansiering finns inte i lagen om välfärdsområden. Eftersom finansieringen av investeringar beskrivs i investeringsplanen, vilken innehåller lyftande av långfristiga lån inom ramen av fullmakt att uppta lån kan kortfristiga lån de facto endast användas för att trygga likviditeten. För behovet av sådan korttidsfinansiering i välfärdsområdet används i första hand välfärdsområdescertifikatprogrammet, som kan jämföras med kommuncertifikatsprogrammet.
Välfärdsområdescertifikat är skuldcertifikat som emitterats av välfärdsområdet. Välfärdsområdescertifikatprogrammet är avsett att täcka välfärdsområdets behov av korttidsfinansiering, det vill säga finansieringsbehov som varar mindre än ett år. Som en finansieringsmodell är välfärdsområdescertifikatprogrammet ett lätt tillgängligt, flexibelt och effektivt sätt att konkurrensutsätta finansieringen i välfärdsområdets kassahantering för att trygga likviditeten.
Välfärdsområdet och motparten, dvs. penninginstitutet, ingår ett välfärdsområdescertifikatprogram, vilket är ett ramavtal om emission av välfärdsområdescertifikat. Ramavtalets omfattning, vilket motsvarar det sammanräknade maximala nominella värdet för de välfärdsområdescertifikat som emitteras samtidigt, avtalas om enligt välfärdsområdets behov. Välfärdsområdescertifikatet är ett innehavarskuldebrev, med vilket emittenten, dvs. välfärdsområdet, lånar pengar av marknaden. Välfärdsområdescertifikatprogrammet kan på finansmarknaden jämföras med kommuner och samkommuners kommuncertifikat, bankers skuldförbindelser, företags företagscertifikat och statsskuldförbindelser.
Välfärdsområdescertifikatprogrammet är kostnadsfritt, och utarbetandet och giltigheten av ramavtalet orsakar således inte kostnader för välfärdsområdet. Införandet av certifikatprogrammet och certifikat förutsätter inte att för dem ska ställas säkerhet. Välfärdsområdets finansieringskostnader fastställs på basis av marknadsräntan vid emissionstidpunkten. Som motpart garanterar finansinstitutet eftermarknader för välfärdsområdescertifikat som emitterats av välfärdsområdet genom att binda sig att köpa dem enligt den anmälda marknadsräntan. Välfärdsområdet beslutar om detaljer om emission av certifikat, såsom antalet, tidpunkten och lånetidens längd inom avtalsvillkorens ramar.
Tidvis finns det emitterade välfärdsområdescertifikat ungefär till ett uppskattat värde av högst 10 miljoner euro i 2022. Lånetidens längd varierar mellan minst ett dygn och högst flera månader, dock den är alltid mindre än ett år. När den egentliga serviceverksamheten inleds i 2023 kommer beloppet att växa och vara flera tio miljoner euro. Eurobeloppet för välfärdsområdescertifikat varierar enligt tidpunkt, och de är inte nödvändigtvis alltid ständigt i bruk. För att trygga likviditeten ska det alltid finnas tillräckligt med medel i kassan för att betala fakturor och arbetstagarnas löner.
Räntor för kommuncertifikatprogram, som kan jämföras med välfärdsområdescertifikat, har under de senaste åren varit betydligt lägre än de långfristiga lånens, vilket innebär att kommuncertifikat har varit en verkligt förmånlig finansieringsmodell. Trots förändringarna i räntor som skedde under 2022 och räntehöjningarna kan det framtida välfärdsområdescertifikatprogrammet anses vara ett förmånligt finansieringsalternativ i det nuvarande marknadsläget, eftersom kortfristiga marknadsräntor är fortfarande på en lägre nivå än långfristiga räntor.
Det är motiverat att välfärdsområdescertifikatprogrammet inrättas med fler än ett penninginstitut, vilket gör det möjligt att räntan kan vid behov konkurrensutsättas för kortfristig finansiering. Kommunfinans Abp har meddelat Vanda och Kervo välfärdsområde om sin beredskap att erbjuda välfärdsområdescertifikatprogrammet under början av hösten 2022. Högsta limit för välfärdsområdescertifikatprogrammet ska fastställas, och på basis av i det här skedet förutsedda behovet är den limit på 80 000 000 euro som förslagits i beslutsförslaget motiverad för att trygga likviditeten. Välfärdsområdescertifikatprogrammet i fråga (avtal om emission av välfärdsområdescertifikat) bifogas till detta beslutsförslag.
Beslutsförslag
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar föreslå för välfärdsområdesfullmäktige att fullmäktige beslutar att
- godkänna inrättandet av välfärdsområdescertifikatprogrammet för kortfristig finansiering med Kommunfinans Abp enligt bilagan (avtal om emission av välfärdsområdescertifikat) och
- fastställa att limiten, dvs. maximibeloppet för välfärdsområdescertifikatprogrammet, är 80 000 000,00 euro.
Beslut
Beslutsförslaget godkändes enhälligt utan diskussion.
Mer information om beslutet ger välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, timo. aronkyto@vantaa.fi.