Beskrivning
Beredare av ärendet: chef för beslutsberedningsprocessen Riikka Liljeroos
Vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde 19.4.2022 § 44 lämnades Jussi Saramos fullmäktigemotion "Fullmäktigemotion om utarbetande av strategin för neurodiversitet". Fullmäktigemotionen har undertecknats av 20 välfärdsområdesledamöter. Fullmäktigemotionen hade följande lydelse:
"Antalet neuropsykiatriska diagnoser ökar och beroende på hur man räknar kan upp till 10 % av befolkningen anses finnas på neurodiversitetsspektret. Ett stort antal personer förblir dock utan diagnos och det finns många övergripande problem med tjänsterna.
Till personer på neurodiversitetsspektret hör bland annat personer på autismspektret samt personer med ADHD och Tourettes syndrom. Dessa personer står ständigt inför utmaningar i olika skeden av sina liv. Utmaningar och problem med att förstå stödbehov förekommer i stor skala redan inom småbarnspedagogiken, i skolan och i studierna.
Trots att behovet av tjänster för personer på neurodiversitetsspektret är stort är tjänsterna fragmenterade, ansvaret för tjänsternas tillhandahållande är oklart, och därtill är tillräckligt, nödvändigt och lägligt stöd ofta inte tillgängligt. Dessutom finns det stora ojämlikheter i tillhandahållandet av tjänster och det är ofta upp till familjen att ta reda på vilka stödformer de har rätt till, vilket hos många kan ta flera år. Fördröjningar i att få rätt diagnos skapar en negativ spiral och orsakar problem på individ- och samhällsnivå. Särskilt under övergångsskeden är risken större att en person på neurodiversitetsspektret inte får den hjälp och det stöd hen behöver.
Inom primärvården finns det stor variation i fråga om kompetens och vårdstigarna är godtyckliga. Särskilt inom mentalvårdstjänsterna är kännedom om neurodiversitet centralt, eftersom en psykiatrisk diagnos kan dölja en persons neuropsykiatriska störningar. Hos personer som har diagnostiserats med autismspektrumtillstånd har upp till 40 % också någon slags psykiatrisk diagnos. Dessutom löper dessa personer en ökad risk för självmord.
Ett annat stort problem är tillhandahållandet av stöd för inlärning och skolgång, samt av individuella arrangemang och undervisningsarrangemang. Dessa varierar från region till region och är ofta otillräckliga, särskilt för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd. Stödbehoven identifieras inte alltid, eftersom alla har individuella och varierande symptom, styrkor och stödbehov.
Utmaningarna återspeglas också lätt i personens närståendes liv och i hela familjens ork på grund av fragmenteringen av tjänster, brist på kunskap hos yrkesutbildade personer och i skolans stöd, samt de varierande kunskapsnivåerna i fråga om neurodiversitet inom primärvården. De anhöriga måste ofta ta på sig uppgifter som borde vara samhällets ansvar.
Med hjälp av en neuropsykiatrisk strategi kan de neuropsykiatriska tjänsterna förenhetligas, tjänsternas kvalitet och personalens kunnande förbättras, de olika stödformerna klargöras och stödet för övergångsskeden utvecklas.
På basis av ovanstående föreslår vi att Vanda och Kervo välfärdsområde vidtar åtgärder för att utarbeta en strategi för neurodiversitet."
Beslutsförslag
Välfärdsområdesstyrelsen beslutar att anteckna fullmäktigemotionen för kännedom och sända den för beredning till sektordirektörerna för sektorn för hälsovårdstjänstersektorn och sektorn för tjänster för barn, unga och familjer. Svaret bereds när sektordirektörerna har inlett sitt arbete.
Beslut
Beslutsförslaget godkändes enhälligt utan diskussion.
Mer information om beslutet ges av förändringsledare för välfärdsområdet Timo Aronkytö, timo.aronkyto@vantaa.fi.